Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Året 1783
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Och ögat söka tycks en tyst och bortgömd vrå,
Att der ett upptändt bröst med tårar svalka få:
Ack! då en himmelsk eld förtjuser mig och bränner,
Att Gud mitt upphof är, i hvarje puls jag känner.
Om, när en vacker kind med hjertats dagg blir
strödd,
Om du ej då beveks, är du af tigrar född.
Det hjelten ej förmår, der blod i strömmar rinner,
En skönhet med en suck och några tårar vinner.
Men vara känslolös, när blek af dödens slag,
En vissnad blomma lik på vårens födslodag,
Uti sin modersfamn den sköna Laura ligger,
Barmhertighet och nåd af jord och himmel tigger,
Och då, trots allt det qval dess innersta förtär,
Trots kärlek . . . trots att hon en älskarinna är,
Till altarfoten fram ett oskuldsoffer draga,
Och tro med hjertats mord att hjertats Gud behaga;
O tyranni! o hämd! . . . Hvad ? detta gör en far ?
Men håll! så heligt namn ej tillhör dig, barbar!
Förtigrade tyrann! hvad ömma band du lossar!
Och tornen ramla ej, och hvalfvet dig ej krossar!
Du nalkas, fasans stund! till korset Laura förs.
Jag darrar... hvilken ed i englars åsyn görs!
En suck i himlen drags, i grafven nunnor bäfva,
Då dessa grymma ord på Lauras läppar sväfva:
»Gud, som mig döma skall, inför ditt kors jag svär,
»Att af din kärlek blott mitt hjerta uppfyldt är!
»Må allt det blod, du lät för Lauras frälsning rinna,
»Förvandladt i en eld på hennes hjessa brinna,
»Om nån’sin i dess själ en känsla röjer sig,
»Som älskar någonting så högt, så ömt som dig!
»Och upphör detta bröst att evigt troget vara,
»Må på min dödssuck du med domens åska svara!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
