Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medea. Opera i tre akter - Andra akten - Elfte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151 .
Elfte scenen.
Medea. Hennes söner.
(som sätter sig* vid foten
af altaret med sina larn
intill sig.}
Hvad tid se’n en så ljuflig blick
Mitt modersöga råka fick!
O mina barn! på denna dagen
Blir eder mor ifrån er tagen:
Vi skiljas, ack! för evigt åt.
Förlorad, flyktig och bedragen!
Men hämmen, liämmen eder gråt!
Jag ej uthärdar edra tårar.
(Vänder sig bort.)
O kärlek, som så mordiskt sårar,
. Sorn än i detta hjerta bor!
Du tidigt der din låga tände;
Men ack! ej rätt jag kärlek kände,
Förr än den stund, då jag blef mor!
JBamen (rörda kasta sig för
hennes fötter).
Du är vår mor, och ser vår smärta;
Och öfverger oss . .’ . hårda hjerta !
Medett (stöter dem ifrån sig).
Hård? Otacksamme! hård? . . . Nu Jasons blod jag
finner,
Som uti edra ådror rinner.
Missfoster ! hård ? Jag vågat allt för er.
För er Kreusa nu i gruflig låga brinner,
I hafven ingen styfmor mer:
Och knappt jag eder hämnas hinner,
Förr ’n hård I kallen mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
