Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerusalems förstöring. Oratorium - Andra afdelningen - Tredje inträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Men jag! . . . hör! - ack! hur hest mot Rachel hungern
ryter!
Och . . . ser du dufvan der, som hos sin maka står?
Månn’ henne, Simeon, månn’ henne bergning tryter?
En kärlek, stark som vår,
Hvars eld en syndaflod att släcka ej förmår -
Det himlens ära blef, då han med allmakt skryter,
Att dessa känslornas Vesuv
Uti ett ögonblick förstöra:
Men hungern, hungern skall, o blygd! tillintetgöra
En kärlek, ack! min vän, så mäktig . .. och så ljuf.
Som du är man, så djerfs: - men hvad! förtviflan kastar
Kring dina kinder dödens flor.
Hvarthän? ... o Gud! min ångst är stor.
Simeon.
Jag till min moders räddning hastar.
Rachel.
Han mig i skötet har, och minnas kan sin mor!
Korn fly! låt hämdens viggar brinna.
Af romarn sjelf jag hjelp begär.
Simeon.
Nej, Rachel, nej! du blir slafvinna.
Att hungern hellre oss förtär!
Rachel.
Blott Simeon hos Rachel är,
Skall hon ej bojan sig påminna.
Simeon.
Till hedniskt land du flykten tar,
Der ingen suck till himlen hinner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
