- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
520

(1878) [MARC] Author: Bengt Lidner With: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till den samma - Till major Möllersvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520

Till den samma.

Vore jag verldens största snille, kunde jag dock ej
variera med början af de bref, jag har den äran skrifva
till nådig frun. - Tacksamhet. I mitt hjerta skall den
aldrig varieras.

Mitt hopp i går slog felt. - Jag kunde ej komma
ut. - Och således är jag en -stackare på lördagen.

En anekdot! - I torsdags hade jag skrifvit hela
natten, och sof klockan 11 om förmiddagen. Jag vet,
nere prata deröfver; men just de kunna ej göra efter om
dagen, hvad jag gör om natten. - Min hustru lekte med
Adelaide, och genom pigans fäaktighet, så kommer
köksvägen - Zibet. - Jag väcktes, och bekänner, att äran
ej roade mig. Efter ett »ödmjuka tjenare» till min hustru
och ett »ack! hvad det barnet är vackert: sådana ögon
har jag aldrig sett» - sade han till mig med en arg ton :
»nu åter sjuk». Jag lät honom tro, och svarade ej derpå.
Samtalet skedde sedan på fransyska, och under det han
ofta repeterade: »La belle fille!» tillsade han mig, att
jag med mitt hushåll kan lefva för 100 rdr. Jag
skrattade - 5 personer.

Nu kom jag från saken. - Jag skall buga mig för
konungen och för hertigen, som tycker om »Klagodagen»;
tillåt mig skrifva mer om måndag och sända manuskript.
Låter nådig frun trycka »De Galne?» Pennan faller ur
handen. Jag somnar, och drömmer om nådig fruns
ädelmod, tills jag väcks med dess bref. Får jag utbe mig
dagpapper. Den som kunde få se »Horns sista stunder»r
som de skryta så mycket öfver.

P. 8. Det fägnar mig, att Z- fick se märket efter
hammarslaget, jag visade. - »Ett fasligt tillbud!»
ropade han.

Till major Möllersvärd.

Stockholm den 23 juni 1786.

I hvilkens sköt skulle jag upptäcka mina öden, om
ej i dens, som så ömt delat dem? Åter skocka sig
molnen öfver mitt hufvud och stormen reser sig - Slotts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:38:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lidner/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free