Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rossinières. Vår stora bikupa. Högdalens lif. Gångstigen. De unga flickorna och söndagsskolan. Chateau d’Oex. Mitt ”chateau.” Mötet vid La Lechevette. Vandringar i alpdalarne. La Comballaz. Les Ormonds. Pêre Ansermèz. Högdalarnes folklif. Den fria kyrkan. Framtidens kyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 3
dig, lågt under dina fötter, och du står i jemnhöjd med
snöådrorna, som ännu fåra bergen på andra sidan om
Sa-rine; du ser molnen gå under deras tinnar; nu är du uppe
på höjden, och nu vänder gångstigen kring ett klipphufvud,
och du befinner dig på en grön äng, full af gräsrika kullar
med flockar af brokiga, frodiga kor, hvilkas klockor hälsa
dig i melodiskt chor*). Du vandrar framåt. Gångstigen
vänder sig kring en ny bergshöjd, och en ny utsigt
öppnar sig öfver en annan dalsträckning med skogkrönta
höjder, hvilkas sluttningar äro beströdda med små hyddor. I
djupet emellan dalarne brusar floden; långsamt rulla
molnen, delande sig emellan de ofantliga klipphöjderna.
Hvarthän du blickar ser du alper, dalar, djupa skogar, mjukt
vågande betesmarker, mörka bergsklyftor, der det synes,
att vårströmmarne gått fram; allt är stort, vildt, starkt,
men friskt och fridfullt. Ar du trött? Ar du törstig?
Sätt dig der på det doftande gräset, der vid dessa
terrasser af smultron, stora som jordgubbar. Saftigare, skönare
finnas ingenstädes pä jorden. Och denna luft! ack! känner
du den ? Ingen förmår beskrifva dess renhet och friskhet,
dess upplifvande kraft för både själ och kropp. Se dig
omkring! Nära dig, omkring dig är en blomsterverld af
gamla och nya bekanta. Här den ljufligt doftande
alpnejlikan, med fina spetslika blad, "Dianthus Superbus", väl
förtjent af sitt namn; der, hög och rak som ett riktigt
kungsljus, den ståtliga, gula gentian (G-entiana lutea) med
gyllne blommor i tata kransar ; och der, den prydligaste af
alla umbellater, den sköna "Astrantia major." Vackra,
färggranna tistelarter lysa i mängd. Högre upp komma
alprosorna, Rhododendron, och flera välluktande örter, som
man ej får se utom der. Men vi vilja ej gå längre i dag.
Vi vilja gå ned, in i en och annan af de små hyddorna
på bergssluttningen. Vi få ej lemna gångstigen utan att
ha lärt känna de förnämsta ställen, som den förer till, de
*) Detta uttryck är ej öfverdrifven I en större kreatursflock
utgöra klockorna ett verkligt chor med basar, tenorer,
sopraner o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
