Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rossinières. Vår stora bikupa. Högdalens lif. Gångstigen. De unga flickorna och söndagsskolan. Chateau d’Oex. Mitt ”chateau.” Mötet vid La Lechevette. Vandringar i alpdalarne. La Comballaz. Les Ormonds. Pêre Ansermèz. Högdalarnes folklif. Den fria kyrkan. Framtidens kyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ryktbare predikanten från Genève, H:r Berthollet. Från
den stund han uppträdde beherrskade han församlingen,
och mötet fick i honom sin medelpunkt. Han begynte med
att omtala huru han, stadd på ett besök i sin hembyggd i
grannskapet, fått höra om det tillämnade mötet vid La
Lecherette" och begifvit sig ditåt, utan att likväl känna
den egentliga mötesplatsen. Sången ur granskogen hade
plötsligen röjt den för honom, och nu måste han säga
huru lycklig han kändo sig att befinna sig här, i denna
församling, bland alperna, under Guds öppna himmel, och
han ville begagna tillfället att säga de församlade några
ord ur sitt hjertas djup. Och med en väldig röst, full af
skiftande uttryck, och med ömsom mot höjden, ömsom mot
församlingen utsträckta annar, besvor han do närvarande
att tänka på den sista stunden, på den mörka floden, till
hvilken alla skola komma, och att hålla sig beredda för
den sista färden. Ty såsom fordom en gång ingen
släpptes öfver Jordan, som ej rätt kunde uttala ordet:
Schibo-leth, så skulle på domedag ingen insläppas i himmelriket,
som ieke rätt kunde uttala namnet: Jesus. Och dervid
var frågan icke blott om tungans bekännelse, utan om
hjertats och lefvernets. Härpå följde ett tal, så rikt af
anekdoter och berättelser från England, Sehweits,
Hindo-stan, Nova Zembla, Canada, Cap, med ett ord, från alla
verldens länder, 0111 ehristendomens under, berättelser om
omvändelser, om christliga dödsbäddar, om själar fräleade
ur dödlig ångest, — allt detta genomskuret af brinnande
böner och uppmaningar "att besinna, att lägga på hjertat,
att komma, komma nu i det ögonblicket till frälsaren",
och allt buret af en forsande ström af andlig vältalighet,
så att det var — beundransvärdt. Här var en folktalare
af äkta skrot och korn, och verkligen mäktig att rycka
själarne. ur domningen och dvalan. Bland anekdoterna, än
slående, än rörande, som han ur sitt ymnighetsliorn utgöt
öfver församlingen, påminner jag mig isynnerhet följande, som
han på oöfverträffligt sätt berättade: "För några år
tillbaka utmärkte sig bland de så kallade gatpredikanterna i
London en man vid namn Roland Ilill. En dag kom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>