- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Förra delen: Schweits /
46

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rossinières. Vår stora bikupa. Högdalens lif. Gångstigen. De unga flickorna och söndagsskolan. Chateau d’Oex. Mitt ”chateau.” Mötet vid La Lechevette. Vandringar i alpdalarne. La Comballaz. Les Ormonds. Pêre Ansermèz. Högdalarnes folklif. Den fria kyrkan. Framtidens kyrka?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

gens stammar roed framlulade hufvuden; så långt blicken
kunde tränga in i skogen, såg man lyssnande, allvarliga
anleten, och öfver deras kraftiga drag gick åter och åter
uttryck af djup rörelse. När talaren tystnat, sjöng
församlingen med lif och värma:

"O! huru ljufliga äro på bergen deras fötter, som
förkunna syndarena din nåd, o! Herre!" o. s. v.

Berthollet hade satt sig ned, lutande pannan i sina
händer. Tvenne gånger ännu reste han sig, tilltalade
församlingen, och efter den sköna lofsången:

"När tiderna slutat sitt lopp
och när de ändliga tingen
för de oändliga gifvit rum"

tog han ordet för att framhålla taflan af den tid, då alla
skapade väsen, förenade i Guds härlighets rike, skola
instämma i lofsång för verldsförsonaren. — —

Under pauserna emellan sång och tal hörde man det
sakta suset af skogen och surrandet af millioner små
insekter, som, äfven de, på deras vis, instämde i högtiden.
Genom granarnes vaggande grenar blickade himlen klar
och mild; — — det var en stund af fullkomlig skönhet
och harmoni, en stund af osäglig innerlighet och aning af
fulländningens tillstånd! — Men, vänd ifrån församlingen
och med den väldiga pannan tryckt mot stammen af en
gran, som han omfattat, stod talaren, sjelf nästan
öfverväldigad af de ord, med hvilka han skakat sina åhörare;
ådrorna svällde högt på hans tinningar och man kunde se
pulsarne slå! . . .

Ännu en sång, ännu en bön af tacksägelse, och
församlingens pastorer upplöste mötet. Stilla och hjertligt
tog man afsked af hvarandra, och alla skyndade, hvar åt
sitt håll, medan solen stod högt ännu, för att innan
mörkret kunna hinna sina aflägsna dalar och hyddor. Ätföljd
af en ung herde, som man gifvit mig till ledsagare,
fortsatte jag min väg genom la Vallée des Mosses" och till
"la Comballaz", der cn företagsam landtman inrättat ett
litet hotell der jag ville tillbringa natten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free