Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rossinières. Vår stora bikupa. Högdalens lif. Gångstigen. De unga flickorna och söndagsskolan. Chateau d’Oex. Mitt ”chateau.” Mötet vid La Lechevette. Vandringar i alpdalarne. La Comballaz. Les Ormonds. Pêre Ansermèz. Högdalarnes folklif. Den fria kyrkan. Framtidens kyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Dtn 13:de Aug.
Efter något mer än tvenne veckors vistande i denna
stilla dal står jag nu i begrepp att lemna den för att i
sällskap med M:r Penchaud företaga en resa i
Berner-Oberland och till Waldstedter-Cantonerna, der befolkning
och seder sägas ännu bibehålla sin ursprungliga karakter.
Det är isynnerhet Schwyz, Edsförbundets vagga, som min
färd gäller. Der vill jag besöka Grfttli och upplifva hos
mig minnet af den scliweitsiska hjeltedikten. Och i
Hassli-dalen vill jag fräga efter spåren af den svenska folkstam,
som, enligt en tradition, der invandrat och gifvit
Schweit-serfolket dess lynne och namn.
Som en lugn sommardag hafva dessa veckor gått.
Jag har njutit frihet och frid, gjort långa vandringar i
nejden, betraktat folket i dess stilla lif och äfven
deltagit i dess sysslor. Qvinnorna äro beundransvärda i deras
flit, ordning, huslighet, och dertill deras milda, vänliga
väsen. Hvar och en af dessa högdalar har sin särskilda
qrinno-industri. I Rossinières flätar man halm, i Chateau
d’Oex knypplar man spetsar, broderar och syr kläder.
Dalarnes hufrud-industri är emedlertid kreatursskötsel och
ost-tillverkning. Denna tid möter man ständigt hästar,
som, lastade med ofantliga ostar, komma ned från de höga
betesmarkerna. Dessa föras så till städerna, der de under
namn af "fromages Gryifcres" afsättas och föras vidare ut i
verlden.
Jag har redan sagt något om ljussidan af dessa dalars
lif; jag bör nu äfven säga något om dess skuggor. Till
dessa höra de döfva tvister och det gråll, som, när de
cn gång uppstå emellan personer eller familjer, fortlefva
som maskar i stillastående vatten och fortvara stundom
intill döden. Dertill hörer ock det svårmod, som icke sällan
bemäktigar sig själarne och då vanligen tar färg af
religiöst grubbel, fruktan för domen o. s. v. och som
någongång går ända till sjelfmord. Oftare dock häfves
detta tillstånd af själaherdens och brödernas tröstande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
