Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
fnllmånsansigte. Traditionen, som utgjorde ämnet för värt
samtal och som sedan de äldsta tider öfverlemnats från
fader till son, är denna:
"Det fanns ett gammalt rike högt upp i norden i
"svenskarnes och frisernes land. En hungersnöd uppstod
"der. Drifven till det yttersta sammanträder kommunen,
"och efter skedd omröstning fattas det beslut, att hvar
"tionde man af folket skulle lemna landet. — Desso
anropade Gud, att visa dem ett land likt deras fädernesland,
"der de i skydd för allt tyranniskt välde kunde beta sina
"hjordar i frid. Då fiirde Gud dem till landet Brochenburg,
"der de byggde Schwytz" *).
Di medeltidens krönikor gifva åt Sverige, lika väl
som åt Schwytz namnet Suecia, så ansågs Sverige vara det
nordliga land, från hvilket den scliweitsiska provinsen
blifvit befolkad. Dä emedlertid pastor Immer bekräftade hvad
jag redan förut hört eller att folksången, i hvilken denna
tradition blifvit synnerligen bevarad (och af hvilken jag
erhöll en afskrift) grundar sig på en skriftlig urkund **)
som, i dess närvarande form, bevisligen icke är äldre, än
sednare hälften af sextonde århundradet, samt att inga
andra skrifna dokumenter i den saken blifvit upptäckta,
tog jag mig för att söka andra spår. Jag frågade efter
dop- och familje-namn i trakten, efter seder, sånger och
gamla bruk, särdeles vid bröllop o. s. v. Se här livad
pastor Immer sade mig:
"Man har här vid bröllop en sed, som jag icke
fun-"nit annorstädes i Schweits, nemligen att under
bröllopsmålti-"den föräldrarne, äfvensom gästerna gifva brudparet skänker,
"dels af kreatur, dels af penningar. Folket älskar musik
"och starka kroppsöfningar. Det är ett gladt, godt och
"redbart folk, gudfruktigt, men tror likväl pä tillvarelsen
"af dvergar in. fi. naturandar, tror på besvärjning och
*) Se J. v. Mullers Scliweitser-historia.
**) Der Land- Uhrbahr.
Fr. Bremer. Resa. I.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
