Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Ex-Votos till hans ära. Kapellet har dessutom en serie
af taflor ur hans lefnad, de flesta föreställande mer eller
mindre orimliga, underbara tilldragelser. Hans häst tyckes
ha fått del af hans helgongloria. Man ser på en tafla en
märkvärdig hvit blomma framväxa nr hästens mun. Folket
här i nejden synes hafva en verklig fanatisk tillgifvenhet
för hans minne samt tro på hans kraft. ’ Beder du också
till brodern Claus, når du är stadd i nöd?" frågade jag
vår unga uppasserska och husets dotter på värdshuset "Den
gyllne nyckeln" i Saarnen. "Ja, väl!" svarade hon. "Men
tror du icke, att Gud bönhörer dig, då du beder till
Honom?" — "Jo, men hjelpen kommer fortare, om man beder
till brodern Claus." Det är lätt för protestantiska christne
att le öfver de attributer, hvarmed folkfantasien och
folk-barnsliglieten i katholska länder utsmyckar sina helgon, och
den tänkande verlden, nu för tiden, har ett annat och högre
ideal af det christliga lifvet an det, som representeras af
den sig sjelf plågande, verlden flyende Eneboaren. Men
det är dock visst att desse enslige, sjelfvilligt beröfvade
allt livad verlden ger, förfoga öfver krafter, som de
starka i verlden sakna, och öfver ord, som beherrska
furstarnes och folkens hjertan. Att ingen frukta, utom Gud
allena, det ger en omätlig kraft.
När den grymma drottning Agnes, för att hämna sin
gemåls, kejsar Albrechts mord, lät pina och döda tusende
oskyldiga männer, qvinnor och barn, i hvilkas blod hon
sade sig "bada såsom i morgondagg"; när hon med sina
offers gods stiftade på stället, der Albrecht dött, det
präktiga klostret Königsfelden, och sjelf lefde der i en
prunkande helighet, som ådrog henne tanklösa menniskors
beundran, då var det en from Eneboare, Bcrchtold Strobel, som
vägrade henne lydnad och lät henne höra de stränga ordi n:
"Fru, det är en dålig gudstjenst att utgjuta oskyldigt blod
"och stifta kloster af rofvet. Gud har mera behag till
"godhet och förbarmande!" Och när, vid slutet af
femtonde seklet, flera af de scliweitsiska cantonerna, efter långa
tvister, voro nära att komma i blodig fejd med hvarandra,
var det brodern Claus, som genom Bitt uppträde på riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
