- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Förra delen: Schweits /
124

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

trodde, att fruntimmer skulle kunna göra betydande tjenst
i missions-arbetet, i synnerhet för barnens och den
qvinn-liga ungdomens uppfostran. Men de borde då utsändas i
små flockar af fyra k sex, umler en föreståndarinna.

Lärotiden vid missions-institutet är vanligen fem ä
sex år. Herr Josenhans var nu sysselsatt med
utarbetandet af ett alphabet. som skulle tjena vid undervisning af
alla hedniska och vilda folkslag. Egendomligt oeh djupt
var det intryck jag erfor under mitt samtal med honom.
Jag har aldrig känt mig sjelf så obetydlig och så ödmjuk.
Jag kände uiig färdig att gråta öfver att jag ej mer var
ung och kunde ingå på denna väg, under denna mans
ledning! Jag hade kunnat gå den. Gud har ej velat det!...

Sex unga män stodo nu färdiga att härifrån afgå till
den dödande afrikanska kusten. Trenne gingo som
egentliga missionärer, trenne som dessas biträden. Deras
koffertar voro packade, deras ränslar snörda; allt var i
ordning ; ännu denna dag skulle de afresa. De syntes väl
utrustade till själ och till kropp. En af dem, en trettioårig
ung man, frapperade mig för det djupa, men tillika ljufva
allvaret i hans uttryck. På honom kunde lämpas orden i

Missionärens kallelse *).
"Hvi lefver jag hiir?
Gud kallar mig, och jag lar ej stanna att leka med skuggor

eller plocka blommor,
tills jag gjort mitt arbete oeh atlagt räkning deröfver.

Jag hör min Herres röst: "Gå, lär allt folk!"
I nattens vind den ljuder för mitt öra.

Jag vill gå!
Jag kan ej längre tveka att lemna allt oeh alla

lifvets band oeh fröjder,
som fängsla mig vid dig, min fosterjord.

Jag hör min Herres röst: "Gå, lär allt folk!"
Pii nattens vind den tränger till mitt öra.

Nu blir mig lika godt
0111 storm, om solsken bli min vandrings lott,
bitter eller ljuf min kalk.

*) Fritt efter engelskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free