Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Paris nu och Paris för trettio år sedan. Prado. Valentino. ”La Salpétrière.” Den Evangeliska kyrkan. Diakoniss-anstalten. ”Revue Chrétienne.” Bilder af Jeanne d’Arc. Ett vindsrum och ett lyckligt par. Kejsaren och Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
koniss-anstalt och sina lärare. Det är ur denna kyrka,
som, sedan några år, en mängd predikningar och andliga
tal utgått med förnyande lif för hjertat och familjelifvet i
alla länder, der franska tungomålet talas. Det var i denna
församlings sköte, som Adolphe Monads dödssuckar nyligen
andats tröst och frid för millioner hjertan inom hela christna
verlden. Det är der, som A. Vinets mest begåfvade
lärjunge, Schweitsaren Edmond de Presanfé, och hans utmärkta
medarbetare i "la Revue Clirétienne" i denna tid öppna
nya utsigter för den christna vetenskapen och kyrkan genom
en frisinnad, sannt evangelisk protestantism, som icke nöjer
sig med en negativ ståndpunkt emot katholicismen, utan
öppnar sig till fullt erkännande af hvad denna har sannt
och godt, samt efter A. Vinets föredöme upptager den
samtidiga litteraturens mest betydande företeelser och granskar
dcin ur ingen inskränkt kyrklig synpunkt, men ur en af
sannt evangeliskt förstånd.
Tid och rum felas mig att nu såga mera om det
uppgående lifvet i denna församling, men det synes mig
hafva en stor framtid. Och om det är klart att Frankrikes
närvarande tillstånd vittnar om en hemlig, inre sjukdom,
och pm det är sannt, såsom jag hört det qvickt sägas, att
denna härrör af "den inträdda reformationen" ("la
réforma-tion rentrde"), så kan man med visshet förutsäga, att dess
hälsas återställande beror af denna reformations åter
utslående i hela sitt följdrika lif för familjelif, skola, kyrka
och stat.
Jag vet att mycket göres i denna tid, äfven inom
katholska kyrkan i Paris, för barnauppfostran och
barnavård ; ja, vi kunna hafva åtskilligt att lära deraf, hvad det
sednare kapitlet angår. Men det kan ej förtänkas mig att
jag hoppas mera af den kyrkas uppfostran, som förer
barnen till Jesus Christus och till sjelfansvarigbet inför Gud
och samvetet, an af den, som i första rummet förer dem
till Jungfru Maria och lärer en blind lydnad för katholska
kyrkan eller dess presterskap. Lydnad måste vara, men
icke en blind. Man vet då ej om man lyder en Gud eller
en afgud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
