Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åter i Schweitz. Postordningar. Vinskörd i Montreux. Romantiska illusioner. Nya bekanta. Chillons första fånge. Vintervistande i Lausanne. Krig och fred i Schweitz. Stilla lif. Nytt lif och nya intressen. Det unga Italien, dess patrioter och poeter. ”Risorgimento d’Italia.” Waldenserna i Piemont. Nya resplaner. Jag måste se Italien. Vårlif i Lausanne. Uppfostringsanstalter. A. Vinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 6 1
hade gått att äta frukost. Den unga herrn bakom
skranket upprepade detta med beundransvärd kallblodighet och
fördref tiden med hvisslande, under det den stackars
savo-jarden, utom sig af oro och ångest, gick med häftiga steg
upp och ned i kontoret, slet sig i det mörklockiga håret,
oeh de sköna italienska ögonen fylldes af tårar i det han
yttrade ord af förtviflan. Och herrarne åto alltjemt
frukost! — Klockan var nu nära 9. I sista stunden kommo
de häftigt, drogo fram sakerna och sade mig hvad jag
skulle, betala för att få tnin koffert. Det förekom mig
orimligt, och herrarnes sätt att gå till väga mer än
miss-tånkligt. Men tid att pröfva deras fordran fanns ej nu;
fartyget skulle afgå, jag måste utan motsägelse betala och
få min koffert eller lemna den i de roflystnes händer och
afresa utan den. Jag valde det sednare; ty detta
uppförande syntes mig oförsvarligt. Huru det gick för den
stackars savojarden vet jag ej. Troligen måste han betala
hvad man fordrade; om han hann komma på sitt fartyg
kunde jag ej se. Jag hade knappt gått om bord på mitt
förrän det satte sig i rörelse. Det uppträde, hvartill jag
varit vittne, kostade uppriktigt på mig. Jag älskar den
scliweitsiska friheten och det schweitsiska folket, och det
gör mig ondt när jag ser dess fria män försmå att vara
redbara och humana män, i bästa mening gentlemen l"
Det råa blocket kan blifva till en Apollo-gestalt, men det
får ej inbilla sig att det är lika godt som så.
I Montreux ville jag se vinskörden, som der ännu
pågick. I de nejder, der Rousseau förlagt sin ’ Nouvelle
Heloise", i Montreux, gent öfver Meilleries klippor, vid
Clarens, der man ännu lustvandrar i "les bosqtiets de Julie",
der, tänkte jag, måste denna årets skönaste landtliga fest
hafva ett särdeles romantiskt skaplynne. Jag bedrog mig.
Ingenting kunde vara mera prosaiskt än vinskörden i denna
nejd. Allvarsamma och tysta gingo männer oeh qvinnor i
vingårdarne, löste drufvorna från vinstocken, krossade dem
i tjernor på fältet, lastade dem på vagnar och körde dera
till vinpressarne. Det var ett arbete såsom ett annat. I
Fr. Brinner. Hesa. I. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
