Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åter i Schweitz. Postordningar. Vinskörd i Montreux. Romantiska illusioner. Nya bekanta. Chillons första fånge. Vintervistande i Lausanne. Krig och fred i Schweitz. Stilla lif. Nytt lif och nya intressen. Det unga Italien, dess patrioter och poeter. ”Risorgimento d’Italia.” Waldenserna i Piemont. Nya resplaner. Jag måste se Italien. Vårlif i Lausanne. Uppfostringsanstalter. A. Vinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•180
För omkring tjugufem år sedan gick en religiös
uppväckelse, utgången från England, genom liela Sclrweits. Den
kallade själarne till medvetande af deras inre tillstånd och
yrkade öppen bekännelse af detta, så inför menniskor som
inför Gud. Det var en resning — såsom i
protestantismens första dagar — en resning af samvetet emot allt
hyckleri, all sken-christendom, allt tanklöst formväsende.
Den gick som en löpeld genom landet; den antände alla
djupare sinnen. Man höll sammankomster och uttalade vid
dem öppet sin tro och öfvertygelse. Tviflaren, Deisteu, ja
Atheisten uttalade sin, lika väl som den troende Christne.
Man ville framför allt vara ärlig inför sig sjelf och sin
nästa. Man protesterade mot statskyrkans tyranni öfver
samvetet och mot hyckleriet öller likgiltigheten, som
uppkom deraf.
A. Viuet, vid denna tid professor i litteraturen, slöt
sig till den nya rörelsen och blef snart dess hufvudman
genom sin hänförande vältalighet i tal ocli skrift, och
derigenom att han förde den utöfver protesten, till denna
protests högre grund, och samlade blickarne på dess högsta
föremål. I det han, mod den store Pascal, yrkade samvetets
förmåga att erkänna den högsta sanning, och i följd deraf
menniskans rätt till sjelfbestämmelse i de frågor, som
närmast, angå hennes eviga väl eller ve, framställde han
cliri-stendomens förhållande till menniskosjälen och lifvet med
hela ingifvelsen af en Evangelisk genius. Hans härliga
verk "de la manifestation des convictions religieuses’’ blef
för allmänheten frukten af hans första sats. Det
priskrön-tes af Guizot i Franska Akademiens namn. Jag vet ej om
man kan läsa något skönare och mera upplifvande, än de
första kapitlen i denna bok, något mera djupt rörande än
dess sista blad......
Frukten af Vinets andra och högsta sats: —
Chri-stendomens förhållande till menniskohjertat och lifvet —
hans "Discours Evangéliques" lästes och läsas i denna stund
med förtjusning inom de bildade kretsarne af christenheten
i alla större städer, från Paris till Petersburg. Nya
’’Discours Evangéliques ’ kommo å nyo såsom ur cn ständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
