Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Genève. Grefvinnan de Gasparin. Merle d’Aubigné. Arve och Rhone. Mont Salève. Hjelten i skådespelet. Besök i urmakare-verkstäder. Fruntimrens arbete. Arbeterskan. Kyrkor och kyrkliga förhållanden. Intellektuelt lif. Genève ”de ogifta fruntimrens paradis.” Calvins ”Institutions.” Jargonant. ”De lefvande vattnen.” Familjelif. En ny blomma. En gammal Calvinist. Gamla och nya Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•202
gåfvor — äfven personliga skönhet och värdighet — hafva
förskaffat honom en ej obetydlig församling af åhörare och
— blinda anhängare. Jag hade mycket hört talas om
honom. Jag ville lära känna honom, och gick en dag i
hans kyrka. Han talade blott om "nåden i Christo." Hans
föredrag och hans värdiga, ädla utseende rörde mig. Jag
ville se och höra honom mera. Dagen utsättes och M:r
Mallan sände mig "som thema och förberedelse" en liten
skrift med titel: "le libre arbitre d’un mort." Jag fann
der, att jag och ingen menniska hade ringaste fria vilja,
att jag var död, var som en stock, ett lik, men att jag
skulle mycket glädja mig öfver att jag likväl, utan all min
förtjenst, blef upptagen i den eviga saligheten under det
att min broder, utan någon sin skuld, blef nedstött i den
eviga fördömelsen." Efter att hafva genomläst detta
opus skref jag till M:r Mallan och afsade mig mötet med
honom.
Jag kan, af många goda skäl, ursäkta en menniska att
hafva inskränkta åsigter i vissa ämnen, men jag kan ej
förlåta någon att glädja sig öfver en lära, som gör Gud
till den orättvisaste, af alla fäder och menniskorna till hans
blinda, hjertlösa verktyg. Småningom komma väl
menniskorna här underfund med att den ensidigt fattade
prede-stinationsläran hvilar på ett sådant antagande. Mallans
kyrka är redan nu besökt af endast få, dess byggnad
förfaller, han sjelf är lik Marius på Carthagos ruiner.
En predikan och en protest genomgår, i denna tid,
hela det protestantiska Genève, och den är riktad mot
ka-tholicismen och dess inkräktningar. Allt flera katholiker
flytta från Savoyen dit in, och de bygga sig der nu som
bäst en ståtlig domkyrka. Den katholska biskopen drager
ett allt större auditorium till sina predikningar. Allt detta
är en stor grämelse för de äkta Genèvarne, och de. orda
väldeligen mot den inkräktande kyrkan, som de emedlertid
försäkra sig "icke frukta." Polemiken deremot i skrift och
tal är verkligen lysande. Men jag ville fråga de lärd3,
protesterande herrarne, om de ej gjorde bättre i att litet
se till hvad det kan vara i katholicismen, som vållar dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
