Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8a. Neuchâtel. Ett hem på höjden. Charles Secrétan. Utflygter. De industriella högdalarne: Chaux de Fond, Locles och Travers. Ön S:t Pierre. Federalfest i Bern. Åter vid Leman. Chamounix och S:t Bernard. Hvila vid ”de lefvande vattnen.” Sista dagar i Schweitz. Monte Rosa. Till Italien!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
Icke långt ifrån herberget har fordom stått ott
Jupi-ters-tempel, som troligtvis haft en uppgift, liknande den
christna hospicen, för alpvandrare. Derom synes vittna en
liten rätt märkvärdig samling antiqviteter. som blifvit funna
i jorden på stället, der templet stått, oeh som nu förvaras
inom klostret. Flera bronz-plåtar finnas ristade med
tacksägelser till Jovis Poeninus för hans beskydd, och en mängd
små, fint arbetade bronzbilder af hedniska gudomligheter
synas, liksom de förra, vara ’ ex voto’s", helgade till hans
tempel af tacksamma vandrare öfver berget. En vacker
qvinnohand, äfven af bronz, kring hvars armled och fingrar
en orm slingrar sig, var äfven i denna samling. ’"Den
föreställer Evas hand!" sade. den gode munken, som visade
oss dessa ting. "Men — Evas hand i Jupiters tempel?!"
. .. . "O! man hade äfven bland hedniska folken
traditioner om syndafallet!" — —
Luften var fuktig och kall denna morgon, och starka
hagelskurar gjorde marken hvit rundt omkring herberget.
Himmelen var tung och mulen, allt grått och dystert.
Naturen här bär ett evigt dok; hon känner ej sommarens
lif eller blommor. Tacksamt och med en känsla af
innerlig högaktning tog jag afsked af de fromma män, som här
lefva för att rädda och välgöra, smekte de stora godsinta
hundarne, som deltaga i detta kärleksverk, och begagnade
en ljusning i skyn för att med min unga väninna begifva
mig på återfärden. Vi hunno lyckligt till "la Cantine"
innan regnet begynte, och foro sedan under regnskurar
utföre berget. Klockan sju om aftonen voro vi åter i
Martigny i stark hetta. Vi hade på denna dag flyttat oss
från Spetsbergens klimat till södra Italiens.
Nu skulle vi företaga färden till "Mont-Rose"; men
för denna behöfves sol och vackert väder, och himlen hade
klädt sig i regnkåpa, och barometern hade fallit. Vi
beslöto derföre att uppskjuta den resan och att nu återvända
till Genève.
Under den halfklara morgonen foro vi genom
Rhone-dalen från de sumpiga, ofruktbara trakterna kring Martigny
till de träd- oeh sädesrika kring Bex, präktigt infattade af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
