Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8a. Neuchâtel. Ett hem på höjden. Charles Secrétan. Utflygter. De industriella högdalarne: Chaux de Fond, Locles och Travers. Ön S:t Pierre. Federalfest i Bern. Åter vid Leman. Chamounix och S:t Bernard. Hvila vid ”de lefvande vattnen.” Sista dagar i Schweitz. Monte Rosa. Till Italien!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•238
odling ? *). Är det ej i skygd af detta frihetsträd som
goda uppfostringsanstalter uppväxt och dagligen växa för
det unga slägtet, sköna fristäder för de gamla och
skeppsbrutna i lifvet; är det ej i dess skydd som hvart hem
och hvar enskilt person fått tillfälle att vinna samvetets
sjelfständighet och den ädlaste bildning? — Låtom oss
hafva aktning för sådana frukter af ett folks frihet!
Det råder i Schweits — det. må nu vara i följd af
landets politiska institutioner eller genom andra inflytanden
— en viss högstämd opinion om det rätta, sedliga och
allmännyttiga, och om hvar mans pligt att arbeta derför,
hvilken opinion verkar välgörande och fostrande på landets
ungdom och äfven på de främlingar, som der stadna en
längre tid. Mången lättsinnig yngling från andra länder
har här fattat en allvarligare riktning och lärt att lefva
för högro intercssen. Och om cantonernas styrelser mera
vinnlade sig om att gifva bättre löner och lefnadsvilkor åt
de personer, som egna sig till ungdomens uppfostran, så
skulle Schweits snart bland sina Alper stå som en
högskola för ungdomen bland den christna verldens folk. Ty
både qvinnor och män hafva de afgjordaste anlag för detta
ädla kall.
Hvad jag saknat i Schweits (äfven i uppfostran), är
den fria, i högsta mening allmänliga anda, som jag kände
så lifvande, så pånyttfödande i Amerikas förenta stater;
och bland mängden af föreläsningar oeh predikningar i
detta land skulle jag önskat få höra några, som vidgade
den medborgerliga horizonten till en, som omfattade äfven
andra folk och allmänliga menskliga iuteressen,
mensklighetens stora förbundsstat! Att schweitsiska republiken icke
*) Genève ensamt har gifvit verlden flera af de ryktbaraste bland
dessa personligheter: den sociala reformatorn och
mennisko-vännen J. J. Rousseau, naturforskarne Sonnit, de Saussure,
de Condolle, läraren i statshushållning Say, historieskrilvarne
Sismondi oeh Merle cCÅubigné, m. il. berömda män, oeh den
snillrikaste, äfvensom den mest varmhjertade af qviunliga
skriftställarinnor, Neckers dotter, den ädelsinnade M:me de
Stael.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
