Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Kort förut hade Carlo Alberto gjort för första
gången, ett besök i dalarna. Närmaste anledningen var
invigandet af en Catholsk kyrka, som monsignore Charvaz låtit
bygga för bröderna af Oblati-Orden, helt nära staden la
Torre, vid ingången till Lucernas och Angrognas dalar, och
vid hvilken invigning man hade begärt konungens närvaro.
Biskopen af Pignerol (som varit lärare för Carlo Alberto),
hade dermed velat bereda Catholska kyrkan en seger i
dalarna. Men det blef annorlunda.
Regeringens medlemmar ville att konungen skulle, vid
detta tillfälle, åtföljas af en stark vakt. Men konungen
sade: Jag är i dalarna ibland mitt folk och vill icke hafva
någon annan vakt än detta." När Waldenserne fingo höra
talas om dessa ord skyndade de att upprätta en vakt af
4000 man, som skulle möta och åtfölja konungen.
När dagen kom, tog sig denna vakt temmeligen
underligt och stundom löjligt ut. En del hade gevär, men
en stor del endast käppar eller parapluier. Och man såg
mer än en, sätta geväret under armen för att aftaga hatten
då konungen red förbi. Men hvad man äfven såg, och
hvad Carlo Alberto hade öga och sinne för, var den
hjertlighet och tillgifvenhet, som mötte honom ur dessa redliga
mäns hjertan. Denna vakt, som mottog honom med så
enhällig enthusiasm och blef stående stilla, på afstånd, då
konungen, med blottadt hufvud och ljus i handen, med
processionen gick in i kyrkan och der förrättade sin
andakt, mottog honom på nytt med de varmaste lefverop då
han trädde derur, och förde honom derpå liksom i triumph
till staden Lueerne, der konungen skulle gästa.
En seger blef vunnen denna dag, och den var
Wal-densernes i konungens hjerta. En vacker stenfontaine nära
Katholska kyrkan vittnar derom med denna inskrift: "Carlo
"Alberto al popolo che l’accogliava con tanto affetto."
Det var den 24 September 1844. Hvad jag berättat
derom och hvad jag nu skall omtala har jag hört af ett
åsyna-vittne till båda til-dragelserna, M:r Meille.
1 84 7 gaf Carlo Alberto sina stater "il Statuto"
(constitutionen) och i denna handling blefvo äfven Waldenserne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
