Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Sardiniens och Savoijens fanor orden "la legge e eguale
per tutti!" (Lagen är lika för alla). Orden häntyda pä.
den sednaste segern, som det constitutionella frihetspartiet
här vunnit dermed, att presterskapets särskilta domstol
blifvit afskaffad och presterna, lika med alla medborgare i
staten, underkastade samma civila lag. Detta är en stor
seger inom det, ännu ganska presterligt-katholska Piemont,
och Turins frihetsparti har till minne deraf upprättat en
vacker obelisk på ett af stadens förnämsta torg.
Iluru ; hvarifrån kommer den vårvind, som, vid vissa
tidpunkter, väcker menniskornas och folkens hjertan till
medvetande om nya krafter, om ett nytt mål, en ny
framtid att vinna? Kommer den, såsom våren till jorden, af
en inre, gudomlig ordning och nödvändighet? Eller
kommer den i följd af det bruk, som fria andar ha gjort af
dem förlänade odödliga gåfvor af ljus och vilja, i förening
med Guds kallande röst? — Jag tror det sednare. Ty
jordens vår väcker alltid blott samma blommor och samma
foglars sång, som åter dö och återkomma i samma
kretsgång. Mensklighetens vårar deremot komma alltid med
något nytt, något skönt eller godt, som icke varit på detta
vis förut; och vi se — när vi öfverskåda åldrarne och
folken — odlingen liksom stiga terrassvis uppåt. Detta är
en stor tillfredsställelse att erkänna. Det ger lust till att
lefva och arbeta.
Men hvad är mensklig odling? Detta är frågar.. Ar
den en praktväxt, sådan som flera af Österlande ts stater,
Greklands och något sednare Italiens republiker ha företett
den ? Ja, då hafva vi icke mycket för vår framtid att
hoppas. Ty mera lysande företeelser och mera stora män,
krigare, statsmän, konstnärer, mera vackra handlingar och
sköna konstverk kunna vi ej hoppas frambringa; och de
folk och stater, som hafva framalstrat dem, hafva dock
alla, efter en kort tids blomstring, upplöst sig i villervalla
och vansinne, eller sjunkit i andlig vanmakt. Hvad äro
vi? hvad hafva vi? hvad vilja vi mera än de? Vi, som
beui.drande blicka upp till de konstverk, dem vi ej mer
kunna upphinna, Pyramiderna, Parthenon, Odyssén, Pan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
