Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
och sedan Waldenserncs pastorer få fritt predika, döpa
samt begrafva sina döda offentligen ibland katholikerna,
börja dessa med förvåning inse att. Waldenserne, likasom
de sjelfve, tro på Gud, Frälsaren och den Heliga anda.
Och dagligen minskas fördomarne. De heliga skrifterna,
isynnerhet evangelierna och epistlarne — hvilka derföre
tryckas särskilt — spridas allt mera inom Piemont och i
närgränsande stater. I de flesta af Piemonts städer och
äfven i Toscanas bilda sig små föreningar, som komma
tillsammans för att uppbygga sig med gemensam läsning,
betraktelse och lofsång. Detta berättade mig i dag en
Italienare, Signor Ii., medlem af den Waldensiska kyrkan,
hvilken under förföljelsens tid sutit flera månader i
fängelse för sin tro. En Italiensk ädling M:r de Santis, förr
katholsk andlig, nu prestvigd inom Waldensiska kyrkan,
förestår här en särskilt utgrening af den, som ger
lekmännen del i predikoembetet.
Det har så ständigt ösregnat under mitt vistande
här, att jag måst försaka mången utfärd och mången
bekantskap, som skulle varit mig af värde. De två sista
dagarne hafva dock varit temmeligen vackra, och jag har
under dem sett mig om i staden i sällskap med tvenne
unga norrmän, som här varit mig såsom unga bröder och
vänner. Muséet, med flera goda, gamla och nya, taflor
samt ’ 1’Armeria Reale" hafva gjort mig nöje. En mera
pittoresk och bättre ordnad samling af forntida vapen
och riddare till häst och fot, än den i Turins arsenal,
har nian svårt att få so. En anstalt, som jag saknar att
ej hafva kunnat besöka, är den, som en ung fattig flicka,
Rosa Govona, i förening med unga väninnor, fattiga som
hon, grundlagt genom samfällta besparingar, för
medellösa flickors uppfostran. Asylen delle Rosine", såsom
denna anstalt kallas, emottager nu och ger en god
uppfostran åt 400 flickor. En annan god inrättning,
"1’AI-bergo reale di virtu", grundad 1851 af Victor Emanuel,
emottager lärlingar i alla yrken. Alla Turins
välgörenhetsinrättningar sägas hafva undergått stora förbättringar
under sednare år och nu vara ganska väl styrda.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
