Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. I Rom. Första intrycket. Första vandringen i gamla och nya Rom. Påfven. Yttersta domen. Kyrkliga fester. Salongs-lif. Folk-lif. Mirakeltro. Katakomber. En skaldinna. Juldagen i Vatikanen. Barnpredikningar. S. Paulo fuori de Mure. Omvändelseförsök. Litet af hvarje. Slut på året 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
klenoder. Jag gick framåt på ’ Via sacra’’, der stenarne,
stora och slipade af tiden, ännu ligga såsom de lågo når
romerska kejsarnes- triumftåg drogo deröfver upp mot
Capitolium, lemnade till höger Constantins äreport, och mellan
ofantliga spillror och stycken af nedfallna kolonner kom
jag till Coliseum. Djup stillhet rådde der. Endast tvenne
män, af hvilka den ene var en romersk prest, vandrade
stilla, betraktande. Dagen var som den skönaste
sommardag; den ljumma vinden jagade lätta, hvita skyar fram
öfver himlen, som hvälfde sig klar och ljusfull öfver den
ofantliga, af mörka murar omgifna arenan, der så mycket
blod flutit, gladiatorers, slafvars, martyrers! Dessa sednare
hade nu segrat*). Korsets tecken reste sig på platsen, der
de blödt under vilddjurens tänder och klor; fridlysta
altaren stodo i rund, betecknande »tationer af frälsarens
lidandes historia. Den stolta theatern, der tusentals blodtörstiga
åskådare klappade händerna i vild glädje öfver offrens kamp
och qval, var nu en ruin, och öfver de brutna gallerierna
vaggade buskar med gula och röda blommor i vinden och
gräset växte öfver blodsåkern,
"som ärret växer öfver slutna sår."
Luftens ljuflighet, den ljusfulla himlen öfver det stora
monumentet med de mörka minnena, dufvorna, som i flockar
kretsade deröfver, den friska vinden, som lät unga träd
och buskar susa, — detta närvarande lif som talade om
det godas och gudomligas slutliga seger; — jag kan icke
beskrifva huru det kändes ! . . . .
Jag nalkades det svarta träkorset, som står i midten
af Coliseum och läste der:
"Den som kysser detta kors får aflösning för 200
"dagars synder."
*) Det berättas att under en af do sednaste romerska kejsarne
(Honorius år 404), en Christen munk i from ifver en dag
kastat sig in på arenan i det han sökte hindra
gladiatorernas mordiska kamp. Han blef dödad af folket; men
korsåren utfärdade derefter ett strängt förbud emot dessa
skadespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
