Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. I Rom. Första intrycket. Första vandringen i gamla och nya Rom. Påfven. Yttersta domen. Kyrkliga fester. Salongs-lif. Folk-lif. Mirakeltro. Katakomber. En skaldinna. Juldagen i Vatikanen. Barnpredikningar. S. Paulo fuori de Mure. Omvändelseförsök. Litet af hvarje. Slut på året 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
som i Kom. Men man bör dock icke lefva i liöteler, och
i synnerhet icke i ett hvitmcnadt röfvarenäste såsom "la
Minerva". Vi bo icke långt ifrån Monte Pincio och
Piazza del Popolo, der jag först såg Jupiters Btjerna stråla
öfver Rom. Nu är vårt materiella lif i god ordning och
jag kan med desto friare sinne egna mig åt Rom, sibyllan
med de underbara böckerna, listade med runor af forntid
och framtid.
Om man syndat, om man svårt brutit emot någon
gudomlig eller mensklig lag, om man vaknar under natten
med aggande samvetsqval, om man går om dugen tyngd af
detta minne, — huru godt, huru välsignadt att då veta
något medel att utplåna eller försona! . . . Behofvet deraf
har jagat menniskorna på piligrimsfärder till heliga orter
(och gör det ännu i dag), behofvet deraf har låtit dem
företaga de svåraste botöfningar. Det är ett heligt behof;
det grundar sig på medvetandet om eviga heliga lagar.
Man måste vörda detta på samma gång man måste
för-dömma den makt, som dristar aflösa synden och syndaren
på grund af några yttre, usla penitensers utförande,
stundom mera en lek, än ett straff. Så har jag mången gåug
känt och tänkt uti Italien, då jag läst öfver dess kyrkor,
kapeller eller andra heliga orter löften om "Indulgenza
plenaria", för dem, som bedja der — vanligen fem pater
Noster och tre Avc Maria — eller kyssa ett visst kors
o. s. v. Men sällan har jag känt detta lifligare, äu i går,
då jag såg några män och qvinnor krypa på knä uppför
"la scala santa", kyssande de ställen, der en kopparring
utmärker att en droppa af frälsarens blod nedfallit.
"Scala santa", är en trappa af hvit marmor, som
säges hafva fört till råds-palatset i Jerusalem och uppför
hvars trappsteg Christus gick under sin sista natt för att
dömas af Pilatus. Kejsarinnan Ilelena (Constantins moder)
lät föra den till Rom ifrån Jerusalem, jemte andra
lemningar af rådspalatset. Trappan har tjuguåtta steg -—-
öfver-klädda med träd — och de botfärdiga, som krypa upp
föl- dessa, finna vid målet framför sig ett litet stängdt ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
