Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. I Rom. Första intrycket. Första vandringen i gamla och nya Rom. Påfven. Yttersta domen. Kyrkliga fester. Salongs-lif. Folk-lif. Mirakeltro. Katakomber. En skaldinna. Juldagen i Vatikanen. Barnpredikningar. S. Paulo fuori de Mure. Omvändelseförsök. Litet af hvarje. Slut på året 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
sedan, denna Ordens general, kardinal Andrea, en
neapolita-nare i eldröd kappa oeh kalott, en vacker — och äfvenledes
ganska frodig — herre, med en slug sidoblick och förnäm
fason. Båda herrarne hälsade på M:me deM***, och
kardinalen — som nådigt lät henne kyssa sin hand —
samtalade en längre stund med henne samt med mig. Han
frågade bland annat hvad jag tyckte om S:t Peters kyrka
och juldagens gudstjenst der. Så uppriktigt, som jag det
kunde utan att såra höfligheten, sade jag honom hvad jag
redan sagt dig, min L *, att jag tyckte det påfven och
påfligheten togo för mycket plats i kyrkan. lian svarade:
"Vi betrakta påfven som Jesu Christi representant och
ära honom som sådan." "Finner ni honom vara lik Jesus
Christus V’’ låg på min tunga att säga, men jag gjorde det
icke; jag visste ju hvad svaret skulle blifvit och hade
dessutom redan så tillräckligt bevisat mig som kättare, att hans
eminens vid utgåendet icke bevärdigade mig med en blick,
hälsade M:me de M*** blott med en liten blinkning af
ögonlocket sedan lian anbefallt henne att ’"anbefalla sig till
S:t Benoits förböner" — M;me de M*** hal tar ännu efter
ett svårt fall ur vagnen — och han gick åtföljd af ett
halft dussin nigande och böjande prester, som syntes mig utgöra
lians släp. En ung Benediktiner-muuk från Tyskland, som icke
längesedan öfvergått från den protestantiska till den
kathol-ska bekännelsen och som liade den nyomvändes nit och ifver,
följde oss igenom kyrkan och ville med all gevalt omvända
mig till katholicismen samt bevisa mig Luthers misstag och
villfarelser. Otålighet ocli köld läto mig afbryta samtalet.
Hvarthän dessutom kan man komma med den, som begynner
sina bevis med att pompöst förkunna att katholska kyrkan
anser menniskan bestå af både själ och kropp!"
Emedlertid kommer icke controvers att felas mig i Rom, ty äfven
min landsmaninna, M:me de M*** är af de nyomvända
till katholska kyrkan, och vill gerna omvända mig till denna,
för henne "allena saliggörande." Och med henne talar jag
gerna. Hon är en varm, allvarlig och af det religiösa
lifvet djupt fattad själ, som jag, å min sida, öuskade föra
till en sannare åsigt af det väsendtliga i religionen och af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
