- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
194

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•194

rar ryktbar för sin talang att omvända protestanter. Hon
hade omvändt till katholska kyrkan mer än sextio personer
dels i Frankrike, dels i Rom.

Jag hade nu så ofta sagt: "Jag skall fråga påfven!"
att jag sjelf blef litet nyfiken på hvad han skulle svara,
och beslöt att göra mitt skämt till allvar. Jag hade
alltid ansett påfven Pio Nono som en ovanligt liberal
katho-lik, och hans vänliga uppsyn, så väl som hans liberala
sympathier vid sitt uppträdande på den påfliga thronen
hade vunnit mitt hjerta. För detta och andra skäl var
jag glad att kunna få se Pio Nono på närmare håll. Jag
anhöll om audiens genom vår goda, alltid välvilliga och
artiga scandinaviske consul, cavaliere Bravo. Ett par
dagar derefter fick jag tidigt på morgonen tillsägelse att
infinna mig samma dag i Vaticanen. I det tryckta bref,
der detta meddelades, stod äfven föreskrifvet huru jag
borde vara klädd, nemligen i svart sidenklädning och
slöja.

Klockan fyra eftermiddagen förliden söndag befann
jag mig i Vaticanens salonger, dit jag infördes af en ung
page i röd sidendrägt. I ett stort rum, prydt af ett par
stora taflor, sutto flera fruntimmer och några herrar
väntande. Äfven de hade anmält sig till audiens. Påfven ger
om söndagarne sådan särskilt åt fruntimmer; dock få de
medtaga sina män eller söner. Vi väntade omkring en
timma. Jag betraktade de två stora taflorna, som upptogo
rummets två hela väggar. De voro medelmåttiga
målningar af Pio Nono’s uppenbarelse af ’"lTmmacolata Virgine",
samt af hans högtidliga kungörande af denna dogm i St.
Peters kyrka.

De i rummet väntande personerna kallades in till
påfven i den ordning de infunnit sig. De gingo in två eller
tre i sänder. Jag kallades att inträda ensam såsom jag
kommit.

Före inträdet i påfvens rum måste jag vänta ännu en
stund i ett ljust galleri, der tvenne kardinaler artigt togo
mig om hand. Den äldste, en ännu ung, vacker, blond
och mycket lång herre, med ett ganska verldsligt utseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free