Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•209
’"omvända dem ocli leda dem till det bättre; gör bon det
! ’icke, sä syndar hon genom dem. Men den som bygger
’ uppå denna moder, vårdar, följer och skyddar henne, den
"vinner genom henne skydd och välgerning. — Verlden
"ligger nu i det arga; denna tidsålder är jernåldern;
kyr-kan i hela verlden lider svårt trångmål. Af kyrkans
hufvud måste bättringen och förnyelsen utgå; det måste
för-’ kunna kamp och tillintetgörelse åt allt ondt; alla, sora
hafva nit om rätt och dygd, måste bistå henne; den som
’ hatar eller förtrycker kyrkan är icke ett barn af kyrkan,
’ utan af djefvulen, bör utstötas från henne och aflägsnas
’från all gemenskap med menskligheten. Alltså: kyrkan
"måste vara fri, och alla inom henne oklanderliga och rena,
"Att åstadkomma detta är påfvens förnämsta sträfvande.
"Och det skall så blifva."
Att Gregorius den 7:de sjelf fullkomligt trodde på
det ideal af påfveväldet, han så karakteriserade, det visar
hela hans lif, som var en oupphörlig kamp för att införa
detta ideal i verkligheten; derom vittnar hans fasta
hållning under den smälek och lifsfara han mer än en gång
måste derför utstå; derom vittna slutligen hans sista ord
på dödsbädden, långt ifrån det Rom, der han ville göra
Petri stol till verldens medelpunkt:
"Jag har älskat rättfärdigheten och hatat gudlösheten;
derföre dör jag i landsflykt!"
En närvarande biskop skall hafva svarat:
"Herre, du kan icke dö i landsflykt, ty du har, i
Christi och apostlarnes ställe, af gudomlig anordning fått
jordens folk till ditt arf och hela jorden till din ägodel!"
Men dessa prunkande ord voro sagda till — ett lik.
Gregorius hörde dem ej mer; han hade gått att höra Guds
dom.
Det system, genom hvilket Gregorius den 7:de ville
rena och upphöja kyrkan och i hvilket ingick, såsom ett
af de förnämsta medlen, presternas lösryckande från
familje-lifvet och äktenskapet, fullföljdes af lians efterträdare och
utfördes slutligen till den seger, som Gregorii starka vilja
.fh Bremer. Resa. II. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
