Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•234
ska Rom den mest bråkiga, oroliga vecka af hela året.
För ideliga religiösa fester och ceremonier kommer man
icke till någon religiös andakt. Nyfikna främlingars mängd
och skockning vid dessa fester bidraga äfven betydligt
till att förvandla dem till skådespel, lika tröttsamma för
kroppen, som de äro föga uppbyggliga för själen.
De kyrkliga festerna begynna mot slutet af fastan med
den gyllne rosens välsignande. Denna kostbara symbol*) af
kyrkans andliga lif (Sarons ros och lilja kallas den), som,
jemte ett svärd och en hatt, årligen välsignas af påfven
den fjerde söndagen i fastan, skänkes stundom af honom
till någon furste eller furstinna, som gjort sig förtjent af
den påfliga stolen. År 1849 skänktes den åt drottningen
af Neapel; sednare har den (tror jag) blifvit gifven åt
franska kejsarinnan Eugenie. Om den ett år icke
bort-skänkes, så förvaras den till nästföljande år.
Sedan kommer Palmsöndagen, då påfven välsignar
palmerna. Så de tre högtidliga messorna med Miserere,
kallade ’tenebræ", i Sixtinska kapellet. Skär-thorsdag:
Messa i St. Peter, folkets välsignande af påfven från
kyrkans ’Loggia"; derefter ’ Lavandan ’’, derefter "la Cena,
och åter Miserere i Sixtinska kapellet. Fredagen
(Långfredagen) är icke i Rom helgdag, såsom hos oss. Bodarne
äro öppna, folket handlar och vandlar såsom på andra
veckodagar; men i kyrkorna äro högtidliga messor,
relikers uppvisande, åtskilliga symboliska ceremonier och i
Sixtinska kapellet det högtidligaste Miserere, under hvars
afsjungande ljusen släckas så att skymning blir rådande —
en påminnelse om mörkret under korsfästelsen på Gol- ,
gatha.
Lördagen är jemförelsevis en hvilodag. I kyrkorna
välsignas elden, och åtskilliga illuminationer symbolisera
ljuset, som ur Christi graf utgått i verlden. I St. Peter ]
*) Den kostar 2000 scudi. Man är ej viss om tiden för
uppkomsten af denna ceremoni och om dess anledning, men
nämuer påfven Leo den 9:de som dess upphofsman omkring
år 1000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
