Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•247
han, "och katholska lekmän, o skam! endast 4!"... Det
hvita skummet flög kring hans läppar under predikans
ifver. Carmeliter-munken talade lugnare, han bevarade
fckönheten äfven under de varmaste utgjutelser, hans röst,
oid, blick trängde till själen. De tycktes komma ur
sjä-lei.s djup såsom naturliga yttringar af dess lif.
Flera omvändelser till katholicismen skedde vid denna
tid i Rom. Ett amerikanskt fruntimmer, af
qväkare-familj och tillhörande Bostons högsta societet, nämndes
bland dem. Jag hade känt den sköna och själfulla
qvinnan under mitt vistande i Boston och sett henne utgöra
prydnaden i dess sällskapskretsar. Jag återsåg henne i
Rom, fann henne hänförd af. Carmeliter-munkens vältalighet,
hänförd tf all den skönhet och poesi, hvarmed den
katholska kyrkt.n smyckar sin skenbara enhet. Hon framhöll
motsatsen imellan dem och qväkare-salens samt den
Unita-riska kyrkans torftiga nakenhet, hon anmärkte huru
kyrkornas splittrir.g i hennes hemland kontrasterade emot den
katholska kyrkans imponerande enhet, jemförde den
dogmatiska styfketén hos en del religiösa lärare der med den
smekande inställsamheten hos de katholska prelaterna.
Sjuklighet hade fört henne att söka hälsan i södra Europa,
sjuklighet hade öfverretat hennes känslighet, hon behöfde
näring, helhet, harmoni för sin själ, och hon tyckte sig
i katholska kyrkan finna allt det hon hittills dunkelt hade
sökt.
Jag fann henne mera berusad af det katholska
kyrkliga lifvet, än klar angående detsammas förhållande till
anden. Jag bad henne (efter ett långt, allvarligt samtal)
att ännu vänta, ännu besinna sig, innan hon öfvergick till
katholska bekännelsen. Det var för sent. Hon hade redan
öfvergått, men i all stillhet. Monsignor L** hade intagit
henne i den påfliga kyrkan. Hon hade nu skrifvit derom
till sin man och till sin moder. Ilon visste sig dermed
förorsaka dem en stor sorg. Ändock kände hon sig
öfver-lycklig i den nya verld, dit hon inträdt; hon tyckte sig
buren, såsom af englars vingar. Jag lyssnade till henne
med förvåning och med djupt deltagande. Det var i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>