Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ti 77
I ’ Maria sopra Minerva" — den sköna kyrkan, halft
i göthisk styl — bör du se vid altaret en förträfflig
Christus, äfven af Michael Angelo, och Catharina af Siennas
liggande, sköna bild med dess uttryck af evig frid. Se
ock uti S:a Cecilia, i Trastevere, den unga martyrens
bildstod, liggande såsom hennes kropp blef funnen i den äldsta
katakomben, samt rummet — ett badrum, ännu prydt med
dyrbar mosaik — der hon led martyrdöden. Till kyrkan
hörer ett kloster för några och sextio nunnor; de hafva
sträng clausur, sysselsätta sig med musik samt förfärdigande
af prest- och kyrk-prydnader. Jag hörde dem sjunga en
lärd och konstrik messa, rent, konstmässigt, men —
själlöst. I den lilla undangömda kyrkan "della Pace ’ bör
du se Rafaels Sibyllor, en af denne mästares skönaste
större kompositioner. Sibyllorna äro äldre och yngre, men
alla lyssna de till englar, som hviska till dem ord, hvilka
de uppteckna. Kompositionen är full af lif, skönhet och
ädelhet. Dessa Sibyllor påminna mig om en Sibylla, som
du bör se — om du kommer till Rom. Den är af
Guercino och finnes i det Capitolinska museet; en gestalt af
högtidligare allvar, än de Rafaelska, men så djupt
skådande, så ädelt skön, så sant vänd ifrån verlden och till
den eviga sanningen allena. Den är känd under namn af
’’Sibylla Pensica." I staty-museet — på Capitolium —
minnes jag isynnerhet Faunen af Praxiteles och den döende
gladiatorn, den förre såsom bilden af det ljufligaste jordiska
still-lifs njutning, det för söderländningen så kära il dolce
far niente’; den sednare såsom typ af högsta leda till
lifvet. Gladiatorn är sårad till döds, väntar intet, hoppas
intet, önskar intet utom — döden. Stum och mörk
blickar han mot jorden; han har ingen vän och ingen Gud;
folket jublar öfver hans smärta. Han vet det och är
ensam, ensam. Så såg man fordom honom falla och dö i
Colisei circus. Den s. k. Capitolinska Venus har sin
särskilta cell i museet, och man måste betala för att se henne,
men — det lönar mödan. Den urgamla bronz-bilden af
Varginnan, som ger di åt Romulus och Rerous, är detta
musei mest interessanta konst-kuriositet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
