Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•280
Egendomligast och icke minst skön är gruppen af den
åldriga herrn med förnämt utseende, som med handen
uppreser en fattig gosse, hvilken sitter på en gatsten ritande.
Gossen är Rosetti sjelf såsom barn, och denna grupp egnad
åt hans välgörare.
Hos amerikanaren M:r Moser ser man en mängd
indianska subjekter med välbildade gestalter; men skönare
ansigten såg jag hos indianskorna vid Missisippi’s källor.
Hans Pocahontas, der hon står, i sin pittoreska indianska
drägt, tankfullt nedblickande på ett litet kors, är
förträffligt tänkt. Skönast af alla hans bildstoder tyckte jag
hans Rebecca vid brunnen vara och statyen af tystnadens
gudinna.
IIos M:r Rogers, en annan amerikansk konstnär, beundrade
jag taflor i basrelief ur Columbi historia på portar, tillämnade
för det nya Capitolium i Washington, ett arbete likt det.
på portarne till den Florentinska Baptistercn, men
egendomligt i afseende på ämnet och behandladt med stor
insigt och konstfärdighet. Och nu — nog af konstsaker och
studio’s för denna gång.
Af de åtskilliga palatserna med trädgårdar vill jag
endast nämna det, som nu äges af familjen Corsini och
förr tillhörde den Svenska cx-drottningen Christina under
det hon vistades i Rom. Endast hennes sängkammare, —
der hon äfven dog, — har man bibehållit alldeles sådan,
som då hon bebodde den. Èlålningarne i rummet, hvilka
hon sjelf låtit utföra, äro ett besynnerligt roceoco. Man
ser bredvid hvarandra helgonbilder och nakna
qvinnogestal-ter emellan satyrer. Men underliga ting af smått och
stort, af högt och lågt voro sammanblandade i denna
qvinnas själ. En tafla i rummet, -— högst medelmåttig, eller,
rättare, under medelmåttan, — föreställer hennes omdöpelse
i Sanct Peter efter afsvärjelsen af hennes fäders tro. En
härold står och blåser i trumpet, förkunnande den
märkvärdiga tilldragelsen för verlden. Sverige har henne att
tacka för ett nyväckt vetenskapligt lif. Äfven i Rom
utmärkte hon sig genom interesse för vetenskaperna. Till
det sista bibehöll hon en viss grandezza och ett visst an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>