Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Ankomst till Neapel. Utbrott af Vesuvius. Lif i Neapel. Oväntad ankomst till Ischia. Fru M* och herr N*. En förtrollad Ö. Prinsessan Ilse och Waldo. Romantiska dagar och veckor. Konungen och drottningen af Neapel. Folket på öarne. Sorrento. Kärlek och oro. Ädel och oädel kärlek. Folkfester och folklif. Vårt hemlif. Maria-dyrkan. Prinsen af Syracusa. Dagar på Capri. Amalfi, Salerno, Pestum, Pompeji. Något förtrolladt. Romanen fortsättes. Huru skall den slutas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8S0
Dagen efter <le älskandes afresa förfriskades Ti här af
ett magnifikt oväder. Sådana blixtar och åsk-knallar,
sådana stormilar och störtskurar, sådana moln och
vatten-pelare (Typhon), sådan förmörkelse i luften 1— det var ett
makalöst stort spektakel. Fartyg drefvos upp på stranden
och kullkastades, andra satte ut och spände segel under
stickande storm, rädda förmodligen för samma öde. Efter
några timmars raseri skingrades ovädret; bergen stego åter
ur haf och skvar, solen gjorde sig väg genom molnen,
luften och jag voro betydligt uppfriskade, och H. M.
Konungen af Neapel drog på en präktig ångare, som tycktes
flyga öfver hafvet, här förbi mot staden Ischia, der ban
bar ett sommar-residens. Hvita flaggor hissades på
åtskilliga hus och oin aftonen tändes lampor för att betyga den
undersåtliga glädjen. Konungen är här temligen populär,
och man gläder sig öfver hans ankomst.
Midsommars-veckan kom med stormar, mörka moln
och kulet väder sådant jag aldrig sett vid denna tid i
min höga nord. Men stormar och ymniga regnskurar
uppfriskade luften, flugor och andra kräk bli färre ocn
tillståndet bättre för både själ och kropp. Ön framstår
härligt grön ur de mörkblå vågorna, som fräsande slå emot
dess strand. Under en af de stormiga dagarne kommer
ensam öfver det upprörda hafvet, lätt och glad som en
fogel, den fader- och moderlösa unga flickan från Rocca
Tarpe’a, det täcka barnet med den fina gestalten, det
lockiga hufvudet, de tankfulla ögonen, den tänkande rika
själen, den vackra rösten och sångens gåfva, mitt
sommar-sällskap, flickan med de många namnen : Puck, Puss, Psyche,
och som jag gifvit tvenne nya namn sedan jag nu lärt
känna henne bättre; hon heter för mig Prinsessan lise —
har du läst den täcka sagan om henne? — men i mitt
hjerta kallar jag henne "min sommar-dotter." Huru hon
ensam kunnat komma undan de rofgiriga faccbini, som på
Ischias strand lura på främlingar och slåss om dem och
deras bagage, stundom urs innigt, blodigt, det begriper jag
icke. Men himlen vakar öfver den faderlösa och sänder
henne en försvarare i en herre med herkulisk gestalt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
