- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
334

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Ankomst till Neapel. Utbrott af Vesuvius. Lif i Neapel. Oväntad ankomst till Ischia. Fru M* och herr N*. En förtrollad Ö. Prinsessan Ilse och Waldo. Romantiska dagar och veckor. Konungen och drottningen af Neapel. Folket på öarne. Sorrento. Kärlek och oro. Ädel och oädel kärlek. Folkfester och folklif. Vårt hemlif. Maria-dyrkan. Prinsen af Syracusa. Dagar på Capri. Amalfi, Salerno, Pestum, Pompeji. Något förtrolladt. Romanen fortsättes. Huru skall den slutas?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 4

Ischia ilen 13 Juli.

Ischia är bestämdt en förtrollad ö, och jag börjar
finna vårt qvardröjande här allt mera märkvärdigt — "en
hel liten odyssé" säger min sommardotter. Sitt särskilta
kapitel i den förtjenar vår segelfärd rundt omkring ön
förliden fredag. Vi hade en god segelbåt och fem raska
sjömän. Vädret lofvade godt, men när vi vändt kring
Vicos udde kom motvind och höga vågor. Klipporna på
öns södra sida (vi bo på dess norra) äro höga och
lodräta. vilda, och det öppna hafvet vräker sina vågor mot dem
utan att bryta b af öar eller skyddande uddar. Vi erforo
detta på mindre angenämt vis och längtade mycket till
"San Angelos" vik, der sjömännen sade oss att vi skulle
finna lugnare vatten och der vi ville äta vår middag.
An-komn» dit funno vi endast klippor och en sandig kust, mot
hvilken vågorna vältrade skummande. På dessas och
sjömännens ryggar måste vi. hvar i sin ordning, bäras i land
medan vår snäcka lades för ankar, men vräktes
obarmher-tigt af de tumlande najaderna. Vi dukade vår middag på
sanden på ett utbredt segel i skuggan af en klippvägg,
åskådade af några fiskare-familjer, som kommo ned från
klipporna för att betrakta oss, och hvilka Herkules sednare
roade sig med att traktera med rumm för att njuta af
deras förskräckelse och förnöjelse på en gång öfver den
brännande drycken. Vi fortsatte sedan resan under
segling och knapp vind ända till öns hufvudstad. Hafvets
färg var hela tiden af det undersköna, metalliska azurblå,
som gör att man måste taga deraf i sin hand för att
öfvertyga sig om att det verkligen icke är annat än vanligt
hafsvatten. Vågorna strålade i solens sken såsom slipade
facetter af den omätliga safiren.

Högsta interesset af färden var den klara bild, som
den gaf oss af ön, hvilken mera kanske än någon annan
är begagnad af menskliga företagsamheten och industrien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free