Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Ankomst till Neapel. Utbrott af Vesuvius. Lif i Neapel. Oväntad ankomst till Ischia. Fru M* och herr N*. En förtrollad Ö. Prinsessan Ilse och Waldo. Romantiska dagar och veckor. Konungen och drottningen af Neapel. Folket på öarne. Sorrento. Kärlek och oro. Ädel och oädel kärlek. Folkfester och folklif. Vårt hemlif. Maria-dyrkan. Prinsen af Syracusa. Dagar på Capri. Amalfi, Salerno, Pestum, Pompeji. Något förtrolladt. Romanen fortsättes. Huru skall den slutas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•338
på ’ Ulysses’ grottor" längs med stranden, och Neapels
hafsbugt och den mjuka däld, ur hvilken dess boningar
stiga, synas härifrån i sin högsta skönhet.
Vi hafva fått ett förträffligt herberge i "Hotel de la
Campagne.’ Vi ämnade först endast begagna det
provisoriskt ; men de stora, goda rummen, med utsigt på ena
sidan åt en orangelund, hvars af frukt tyngda qvistar nästan
komma in i våra fönster, på den andra åt ett stort torg:
stillheten i huset, der vi äro de enda gästerna; ordningen,
den goda uppassningen, det beskedliga, hyggliga värdfolket
hafva låtit oss besluta att stadna här, ty vi kunna knappt
önska det bättre. Ilötelet har sitt eget badhus, der vi
alla dagar bada i klaraste vatten på finaste, sandgrund,
och detta bad är dagens stora nöje. Prinsessan lise, förut
litet nedstämd af de sednaste uppträdena, är här
prinsessan lise igen och hoppar och dansar på den mjuka
sandgrunden så lätt och glad som någonsin hennes namne i
Ilse-dalen.
"Och Herkules och —" jag vill slå vad, lain L*, att
det är du som nyfiken frågar mig detta. Han följde oss
hit från Ischia. "Vinden var förträfflig för Sorrento’ , sade
min långa "son", sjömannen och slagskämpcn, som lofvat,
vid äfventyr af sitt hufvud eller af en bastonad, att föra
oss lyckligt dit. Vinden blef dock ganska häftig på
Pro-cida-fjerden och vågorna gingo höga. Vi bäddade åt liten
Psyche i bottnen af båten, och der låg hon blek, med slutna
ögonlock under hela färden, bevakad af Wald o med
faderlig, eller moderlig, ömhet. Jag, som hade ansvaret för
henne, var icke utan bekymmer; men vinden föll, och för
att få båten framåt genom de höga vågorna måste äfven
styrmannen sätta sig vid årorna. Jag fick taga rodret
och blef åter frimodig och lugn, så snart jag från passiv
passagerare befordrades till aktiv. Jag höll båten i rak
linie mot ’"la Piccola Marina", kom lyckligt dit efter fem
timmars färd, och var glad att hafva Herkules’ arm för att
stödja den stackars lilla, halft vanuiäktiga flickan. I Hotel
de la Campagne hemtade hon sig småningom, hvilande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
