Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
het ej gifva högre namn än »ljusglädje». Och
»skuggornas folk», de, som i mörkret sitta, de
skulle ej följa alla väsens medfödda drift?! Jo,
de skola längta, de skola kämpa, de skola
genom natt och dag, genom ondo och godo, söka
sin väg till ljuset, till dess Skaparens »varde
ljus!» genomträngt verlden och uppfyllt alla
djup och alla själar med tillvarelsens ljusglädje.
Men öfver dem, som af menniskokärlek,
af gudomlig meddelsedrift gä ut till sina
mindre väl lottade medvarelser för att medverka
dertill, öfver dem hvilar ljusets välsignelse.
Medan H. C. Örsted frän sitt lilla ö-land
förkunnar de lagar, som göra sig gällande i
hela universum, har hans lärjunge
Forchham-mer, inträngande i detta ö-lands egna
jordbildning, gifvit nya ljus ät geologien och förberedt
en djupare kännedom af jordens historia. Och
den unge Worsaae, forskande i grafvarnes djup,
tvingar längst hanslumrade slägten, att genom
symbolernas spräk, som han förstår att tolka,
ge klarare vittnesbörd, än hitintills, öfver
nordens äldsta befolkning, dess kultur och
förhällande till andra folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
