Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill
Norling var ädelmodig, han anade att ingen sedel
fanns i handen, och så var förhållandet. Den unge
mannen förestod ett apotek och var bringad till förtviflan
genom otur i spelet, men Norling räddade honom, ej
blott för tillfället, utan äfven för framtiden, ty han
besegrade lians passion.
Den vexlande gänupn vid spelbordet »jorde att
Norling ofta blef pnnk. Vid ett sådant tillfälle marscherade
han en gång opp till slottet, bad om audiens hos ’
och tick företräde samt utbad sig att lä låna 3000 rdr
till 00 hÖgsl angelägen artär.
Kronprinsen kände igen mannen, som han ofta träffade
vid eldsvådor, och gaf honom summan.
Kn tid derefter återkom Norling ocli fick återigen
audiens samt gaf tillkänna att han kunde och ville
återbetala lånet.
Kronprinsen yttrade då i en något förvånad ton:
— Har Norling så hastigt kunnat förtjena denna
summa?
— Ja, Ers Kongl. Höghet — svarade hökarn med ett
förnöjdt leeade pá lapparne — saken är den, att jag
trällade några officerare på Blå porten, som ville raffla.
och si j:ig hade tur på qvällen
Vid denna upplysning lemnade den finkänslige Oscar
den råa hökaren, som blef tillsagd att knalla lig i
v&g med sina 3006 rdr och aldrig mer visa sig i
konungaborgen.
Ar 1638 var en gyllene tid för Norling. Koleran
rasade och de täta dödsfallen gjorde att man behöfde
inånga kuskar. Norling satte sig upp i kuskbocken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
