Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
stort skepp, som lastar jern och kring hvilket ligger
diverse pråmar. Bredvid skeppet ankrar ett litet fartyg
med bara en mast, och till höger om detta ligger
briggen Lucietia med hög tackling och hissad vimpel på
stormasten.
— Ah! nu ser jag den. En flottbro ligger ikring
densamma, på hvilken flera menniskor stå och arbeta.
— Alldeles! De tjära briggen.
— Sa vacker hon är. Ack hvad det skulle vara
roligt att få komma ombord och se ett sådant fartyg,—
yttrade Elin helt oskyldigt med ungdomlig begärelse att
få ombyte i sitt stilla lif. Fru Winckler spratt till, ty
hon skullt; visst ej lör allt i verlden vilja (öra en ung
och fager flicka till sin 23-årige son, som nu behöfde
all sin kraft att sköta syssla och folk, men artigt
svarade hon dock:
— Min son skulle visst anse för ett stort nöje,
att få en sådan gäst ombord, men nu är hela fartyget
fullt med arbetare, tjärpytsar, målare och segelsömraare,
så att derstädes är ett litet Babylon.
— Nu sätter en båt ut (ràn fartyget.
— Troligen någon besökande handtverkare. —
upplyste fru Winckler.
— Sådan vacker slup. Alldeles hvit med svenska
flaggan i aktern och inånga roddare. Den ilar fram som
en ångbåt. — Elin lade ifrån sig kikarn.
Eru Winckler tänkte för sig sjelf: antingen har
någon af rederiet varit ombord eller också någon
främmande sjökapten, som med honnör af flagga sättes
ombord å sitt fartyg. Man slöe sig ned i soffan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
