Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
varit uppe i huset, intygat att stora förråder af tj;’ita,
lärger och andra farliga ämnen funnits i den vind,
rådmannen ensam nyttjade, hvilket allt vill uttydas till det
värsta, så att en process vore af nöden, ty i alla
händelser vore husegaren komprometterad. Skulle saken för
domstol, så kunde mycket annat komina i dagen, som
borde vara doldt för menskliga blickar. Alltnog: den af
verlden för from och lycklig ansedde mannen, var
alldeles motsatsen. Vi se honom vanka orolig på
salsgolfvet, då Elin inkommer med några tallrickar och tilltalar
farbrodren sålunda:
— Hvad farbror ser dyster ut, alldeles som ett
åskmoln. Om inte farbror vore eu sådan "andligt sinnad"
man, skulle man kunna tro att farbror hade stora
samvetskval.
— Tror du ej, Elin, att man kan vara bekymrad
äfven tör andra, utan alltid tänka på sig sjelf. Vi äro
alla bröder och systrar!
— Hvilken menniska ligger farbror så nära om
hjertat, att hon kan så oroa?
— Du sjelf, Elin.
— Jag? Ah, bevars; det har ingen fara. Jag
reder mig nog, må farbror tro.
— Men tänk, om jag fölle ifrån, hvem skulle då
taga hand om dig?
— Jo, han, som räddade mig ur elden, — svarade
Elin och kastade en forskande blick på gubben.
— Visserligen, mitt barn, är Gud en fader för alla,
men äfven på jorden behöfver da ett stöd, som kan
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
