- Project Runeberg -  Lif och Död eller Branden vid Glasbruksgatan år 1840 /
58

(1869) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f>s

— Jag har glömt att tacka er tör Elins räddning,
— inföll rådmannen, — men jag trodde ej att ni ville
hafva tack derför.

— Derpå kan ni vara säker, att jag aldrig gjort
eller kommer att göra en god handling för att få pris
af menniskor för densaintna, och det var således ej af
den orsaken jag nämnde mig såsom den der stode er
pupill närmare än andra; men då ni icke vill låta mig
strida med ärlig klinga på ljusan dag, så måste jag taga
till dolken, såsom banditen om natten, ehuru. Gud skall
veta, att ni tvingar mig dertill. Förebrå ej mig hvad
som nu kommer för edra öron, ifall vi nödgas gå ner i
smutsen med våra själar Ni säger er vara denna
flickas förmyndare, herr rådman, och ni är det med
hennes föräldrars vilja, med lagens samtycke, men om
samhället upplyses om att denna förmyndare svikit sitt
förtroende, varit en bedi-agare, som velat myudlingens
förderf i stället för nytta, hvad tror ni då, att ert välde
såsom förmyndare och giftoman tager vägen? — Alfred
talade med en värme, som dock kylde genom den
gamles merg och ben. Han fruktade för den unge mannens
ord, fastän han ej visste hvari denna fruktan bestod
Bau anade ett bakhåll, fastän han ej kunde upptäcka
hvarifrån anfallet skulle komma. En obestämd punkt
hotade, men hvar finna den? Huru kunde kaptenen så
djerft anfalla och hota den hau borde söka vinna med
motsatta medel, um ej han hade visshet om någon svag
sida i förmyndarens karakter, som borde angripas.
Rådman Reuss kände sig matt i striden, men beslöt gifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:19:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifochdod/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free