- Project Runeberg -  Lif och Död eller Branden vid Glasbruksgatan år 1840 /
61

(1869) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

61

— Min älskade farbror, sansa er, ni får ju dödens
hvita färg och ni darrar som ett asplöf i hela er kropp.
Se på er lilla Elin, som älskar er, ty ni är ju broder
till min salig fader, och ni har dock fostrat mig redligt
och förskaffat mig goda kunskaper, så att jag är tacksam
för all er godhet, blott ni ej stirrar så vildt
omkring er. utan klappar lilla Elin. Vi skola ej mera tala
om den rysliga natten, utan tacka Gud, att vi lefva alla
och få skåda den sköna solen, som värmer jorden, likasom
Guds barmhertighet renar den ångerfulle från alla
hans synder. I denna stund hvila min faders och min
moders blickar på oss begge, och jag tackar dig ännu
en gång, min vördade farbror, för din kärlek emot mig,
din hulda fosterdotter. O, min Gud! Jag är hörd; blicken
klarnar i hans anlete, tårar rinna ur hans ögon,
han sträcker ut sina händer emot mig och dig, Alfred.

Så var det äfven. Den gamle mannens hjerta var
träffadt af de ungas ord. En omvändelse hade skett på
några minuter med rådman Olof Reuss. Skrymteriet och
girigheten lågo slagna och den ödmjukaste ånger i
förening med den allvarligaste tro reste sig ett tempel i det
nyfödda hjertat. När han fattat de ungas begge händer,
sade han med tårar i sin mot höjden riktade blick:

— Du straffar, o, Herre, men du helar ock!
Välsigna dessa barn, som du i dag nyttjat till verktyg, ty
genom dem är jag nu äfven ditt barn! . . Herr kapten
Winckler, ni är en man af heder, åt hvilken jag gerna
gifver min brorsdotter, och du, min älskling, Elin, min
broders enda barn, blif lycklig, du fridens engel på
jorden!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:19:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifochdod/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free