Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Kärlek till torfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dränering, och sex nya tunnland skulle till våren läggas
under plog.
Men midsommarafton under regementsmötet, då
fanjunkare Pihl stod vid midsommarstången på slätten och
blickade på folkmassan, blänkte Anna Karins röda ansikte fram,
och då han, artigt bugande, gick emot henne, hviskade hon
blygt på sitt vanliga sätt, så att det hördes af minst 300
personer:
— Jesses, ja tyade inte å setta där hemma, dä ble för
lessamt. Ja har ett massäckaskrin mä me te an.
Där blef naturligtvis festmiddag på tu man hand inne i
restaurationens enskilda rum i underofficersborgen, och sedan
ville aldrig kamraterna upphöra med sitt glada skämt om
Pihls omtänksamma och ömma »matmor».
Det blef allt värre och värre med stackars Anna Karins
hjärta. Hennes känsla var verkligen så djup och sann, att
den fick öfver sig något af den bildade kvinnans första
kärleks naturliga blygsamhet, annars skulle hon rent ut sagt
ifrån långt förut. Men när det tredje året gick in utan
att Pihl det minsta ändrade sitt lugna, trygga, vänliga sätt,
så kunde hon inte berga sig längre, utan gick in till
honom en kväll, då han satt och förde in i tröskjournalen,
och sa:
— Fanjunkare lelle, dä ä så en kan skämmas ögonen
ur sej, men ja tror rakt inte ja tyar å lefva, äss han inte
bryr sej om mej ett skapandes grand ...
Hvad sedan talades i kvällen kunde ingen af dem efteråt
minnas så precis, men ett par veckor därefter flyttade
fanjunkaren till den närbelägna järnvägsstationen, under det
tvenne präktiga hjärtan höllo på att blöda till döds: hans,
vid skilsmässan från Storkebo och Anna Karins vid att se
den enda människa, hon brytt sig om i hela vida världen
draga sina färde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
