- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
42

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Rotehjonet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla Maja börja »gå på roten», fyra dagar på hvarje helt
mantal.

Jag mötte henne en gång under en af hennes i den starkt
hemmansklyfda trakten nästan dagligen återkommande
»flyttningar.»

— Stackars Maja, hur står det till?

— Åjo, tack, Gudskelof rätt bra. Synd att klaga. Värst
är det om flyttedagarna, ty då skicka de vanligen af mig
vid middagstiden och mena att jag får äta middag dit jag
kommer, men jag går sakta, och då jag kommer fram, är det så
långt lidet på eftermiddagen, att de säga: »Nu är
middagstiden längese’n förbi.» Annars har jag det just inte så dåligt.

Hvilken läxa för dem, som bli vid dåligt lynne hela dagen
om rödvinet vid dinern icke varit »vid lagom temperatur»!

Julafton för mer än trettio år sedan, då Maja skulle »byta
om ställe», var hon så sjuk, att hon ej förmådde röra en
lem. Men hon fick ändå inte stanna kvar, utan husets söner
bundo henne på en bakkälke och drogo henne under muntert
glam till granngården.

Det var i sanning länge sedan Maja fick åka!

Men då man kom fram och ruskade den gamla i armen
och ropade: »Nu ä’ vi här, opp med dej, gamla Maja!» då
svarade gamla Maja inte ett ord och rörde sig inte heller, ty
hon hade redan begifvit sig »opp», upp dit, hvarifrån ingen
flyttar mer, där håfvorna fördelas något annorlunda än här,
och där en hvar skall svara för huru han handlat mot dessa
små och ringa, som här nere varit värnlöst öfverlämnade åt
sina mänskliga syskons godtycke.

»Syskon»! O, huru blodigt ironiskt förefaller ej ofta detta
påstående, då vi se huru människorna behandla de arma, som
blifvit krigsfångar i lifvets strid!

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free