Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Nämndamannens grisaso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å Kalle geck å pustade å längtades ätter gräbban så han
ble änna skrin[1] å annades så tungt så en vesste inte vecket
öjnableck västaknapparna skulle fära i panelet. Å Karin,
såm lå i samma söffa såm lejegräbban, hon gråt om nätterna
så änna besatt, så dä ble så vått på huedynan så lejegräbban
vaknade å trodde att di slaet ut en mjölkabunke i sängen.
Å tu eller tre dansar på majgillet å en säx, sju kössar bak
fähusdörren i kvällningen åm lördaarna dä va allt såm bestoss.
Men gu tröste mej för ja blarrar, dä va ju åm grisasona
vi skulle språka, vet ja. Jo si, dä va såm så, att i tu’rsen[2]
då dä va lanntbruksmöte i staen hade nämndamannen blett
blextrande arg för körkevärdens skälleko fått pris å en
blågul rosett på hornet. Å då hade han frågat länsmannen hur
han bara skulle bära sej åt så han feck pris te nästa möte.
Å då hade kumsarjen talt om ett splettrande nytt svinasla,
såm di hade utåt blekingsgränsen. Där va ornar[3] såm små
ölänningar, å spägrisar såm va så pass så di feck lägga sej
på knä när di skulle patta. Å kumsarjen skaffade
nämndaman en sogris å dä slaget, å nu skulle där ble
lanntbruksmöte i stan igen ve messommarstien, å sogrisen hade växet
opp å grisat åtta grisar annda påsk, å di tre va
svarthvitplattiga å di fyra hvita, å så va där en rent svarter. Å di
skulle nämndaman visa ve lanntbruksmötet å ta första priset
för »svin i flock». Å nämndamansgubben tänkte å talte
inte om annat än den grisasona, å om nätterna drömde han
om henne å klappade å strök framför sej mä näfven på täcket.
Å nämndamansmoran ble, kan veta, gla å klappade igen å
sa: »Anners lelle, Anners lelle», men då begynte gubben
locka: »Giss, giss, giss!» så en kunne nock förstå att han
hade svinen för sej i sömnen.
Så en tu eller tre dar före mötet, när nämndamannen kom
mä vasslespannen te grisakätten, så — fanns där inte en klöf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
