- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen /
142

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - En enveten here

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ett tolfåra barn, å fingrana va hvita å smala som
snörena på en banevakt.

Nämdamannen sa te an:

— Va inte dummer, here! Hva skulle du göra mä den
dockan i ett torparefähus äller på ett nylänne, om hon
rätt velle ve däj? Å nu bara tosas hon å drifver spetakel
mä däj.

Men Agust va enveten. Han har talt om alltihop för
mäj ätteråt. Hvar enda lördasnatt geck han te Kulla å bösste
på pikammarsfönstret. En gång kom frun ut å skrek: »Harre
Gu, här ä tjyfvar!» å hela huset kom i en djädrans röra.
En annan gång to patronens jakthunnar Agusts
körderojsböxer te frukost, å en gång klatsade kusken homen på käften
så han feck bära hutet i ett knyte i åtte dar.

— Ä du inte nöjder än? sa ja te Agust.

— Nä, ja skulle inte bry mäj om alltihop, om ja bara
inte hörde hur gräbbefan ligger å grinar där inne i rallen.
Där ä inte mer ynkesamhet i hennas hjarta än en kan knyta
i en slipesten.

En måndasmåron varsnade ja att Agust va så faslitt styf
i benen. Han gjorde sett arbete, dä kom inte på frågan,
men han geck konstitt, å när vi skulle äta medda, så to han
sin mat å ställde säj utmä hässjan å åt.

— Sätt dej, here! sa nämdamannen.

— Tack, husbonne lelle, ja står väl.

— Sett ner, Agust! sa nämdamannens Lötta.

— Gu välsigne Lötta, men dä ä så djädrans gått å stå,
pustade heren.

— Hur ä dä fatt mä däj? hveskade ja te an sen när vi
kom ut på skåren.

— Jo, nu ä ongharrarna på Kulla hemkömna å nu skjuter
di mäj mä salt där bak, sa Agust.

— Bry däj inte om na, Agust!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 08:04:45 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free