Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Svärmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prästen läste ihop dem, ty där rann gammalt trögt, godt, stolt
bondeblod i ådrorna på de unga människorna.
Som sagdt, den sommaren hade hon verkligen varit
lycklig ett par veckor, och så blef hon gift med Ola Granat.
Ola Granat var en snäll man. Han gaf henne en ny
silkesduk hvartannat år, pengar till 2 skålpund kaffe och 5
skålpund socker vid de större kyrkohögtiderna, ledighet från
arbetet i hela åtta dagar hvar gång hon födt honom ett
barn, och slog henne aldrig, utom endast någon gång, da
han kom från marknads och stutahandeln gått rent åt fanders.
Det var minsann inte många bondkvinnor, som hade det
så pass bra den tiden.
Och så fick hon sitta främst näst komministerns fru på
läsemötskalasen, och alltsedan Ola vardt kyrkovärd, blef hon
bjuden på kaffe med fem sorters bröd hos prosten hvar
julotta.
Men ack, hvad det hjärtat är en arg och illfundig tingest!
Tror ni, hon kunde alldeles glömma grannens Johannes ändå?
Och så växte barnen upp. Kalle, den äldste, skulle ha
gården en gång i framtiden, och honom älskade modern mest,
för hon tänkte alltid, att om vår Herre skulle kalla Ola, så
skulle hon få bli kvar hos barnet till döddagar. Och troget
vårdade hon hus och hem, och ingenting fick förfaras, och
hennes hand och öga räckte till för allt, och det behöfdes
också, ty Ola hade en stor flaska i sidkammaren med någon
sorts vätska, som inte måtte ha varit någon styrka i, ty ju
mer Ola drack, dess svagare blef han.
Och så dog Ola. Af »fyllesjuka», sa’ doktorn. »Af
höstens kalla vindar, för hvilka han under troget verkande i
sitt kall alltför mycket utsatt sig», sa’ prästen i personalierna.
Men så hade också läkaren bara fått 20 kronor för sitt
besvär, men pastorn 30 i »likstol».
Mor gaf barnen allt hvad som vid arfskiftet föll på hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
