Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - »Så sant mig Gud hjälpe till lif och själ»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nye patronen på herrgården beslöt att drifva
ångbränneriet i stor och tidsenlig skala. Han köpte en stark
ångpanna och ett svagt kontrollörssamvete och så satte han
i gång.
Men då befanns det att kommunalnämnden glömt att
förordna »brännerivittne». Ett brännerivittne skulle ha två
riksdaler om dagen, hvilket var hufvudsaken, samt se på när
brännvinet mättes upp och skrifva sitt namn i journalen,
hvilket var en bisak. I bygden gick äfven en dunkel sägen,
att »vittnet» skulle ha någon sorts skyldighet att räkna huru
många femkannor, som stjälptes i tunnorna, och se efter att
kontrollören »gradade» riktigt, men detta ansågs mest såsom
ett löst tal af ungefär samma trovärdighet som historierna
om den stora sjöormen.
I riktigt fattiga bygder brukade kommunalnämnden i tur
och ordning förordna sina egna ledamöter till åtnjutande af
de där två riksdalerna pr dag. Annorstädes valde man till
brännerivittne någon afsigkommen stackare, som höll på att
falla fattigvården till last, men som kommunen slapp att föda
så länge han å kunglig majestäts och kronans vägnar
»profvade brännvin».
Men i Kråkeryds församling, där det stora bränneriet låg,
var man för välbergad för att hitta på sådana spekulationer
samt lämnade, som sagdt, ämbetet alldeles obesatt, och i ty
fall har kontrollören rätt att själf kalla vittne.
Och kontrollören frågade patronen, hvar man skulle få
fatt i någon riktigt hederlig person att kontrollera dem båda
två, och patronen sa’, att Samuel Henriksson var en ärlig,
omutlig och själfständig man med alldeles lagom
fattningsgåfvor att tjänstgöra såsom brännerivittne.
Samuel Henriksson tillkallades af patronen och
kontrollören och fick svära på, att han skulle se efter dem så att de
inte stulo något brännvin från kungl. maj:t och kronan. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
