- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
259

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - »Så sant mig Gud hjälpe till lif och själ»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom absolut obekanta. Frågorna haglade, och den af
arbete böjda figuren med den yfviga, öfver pannan
nedhängande luggen skälfde till en smula; men inte ett röjande
ord kom öfver de slappa, pussiga läpparna.

Så blef han, för religionsundervisning, hänvisad till prästen
i församlingen, vittnade ånyo, visste ännu ingenting samt blef
slutligen på grund af andra vittnens uppgifter åtalad för
mened.

Det skymde för den olyckliges tårfyllda ögon, domare,
åklagare, nämnd och tingsmenighet blandades i ett virrvarr
för hans syn, hans ben vacklade och hans hjärta hotade att
stanna; ingen vet hur han kom ut ur tingssalen.

*     *
*



Det var litet lifligare i torpet än vanligt. Hustrun hade
framtagit helgdagskläderna åt mannen, kokat kaffe och gråtit
en skvätt; far var så konstig till sinnes, de två minsta
barnen stodo rädda i en vrå och stucko fingrarna i munnen.

I morgon skulle far till tinget och stå till rätta för det
han svurit falskt.

Mor strök eld på en fosforsticka och tände ånyo den
slocknade elden under kaffekitteln.

Samuel Henrikssons dåsiga ögon följde girigt
tändsticksbunten. Den hade varit i hans tankar i två månader, natt
och dag. Hade han all den fosforn väl i sig, då behöfde
han ej mera stå vid tinget och höra folket hviska: »Är det
den där menedaren?»

Man han saknade mod.

Det var inte långt till sjön. Isen låg tjock, men han
visste hvar där fanns en »rening», där strömdraget gick fritt
på tre famnars djup. Måntro det kalla, mörka vattnet skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free