Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Hjärtekval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordning. Stallpojken får gå till sta’n efter kaffe och socker och
allt som behöfs.
Det började sakta röra sig bakom de blårosiga
sparlakanen, där mor låg:
— Far, har du loft bort någon af gräbborna?
Nämndemannen såg förvånad ut, som om han undrade
hvad den saken egentligen kom mor vid, men så svarade han:
— Ja, det har jag.
— Lena eller Brita?
— Nej, Stina; nämndemannen i Bolsåkra låter inte rata
någon af sina gräbbor. De ska’ giftas bort allt efter som de
kommit te världen, den äldsta först.
Hvarken mor eller Stina gjorde någon vidare fråga. Man hade
läst fjärde budet och hustaflan på sitt eget sätt där i Bolsåkra.
Följande söndag kom friaren. En fräknig, kutryggig
hemmason på sexti tusen daler där nere från Kalmargränsen.
Han körde upp till farstubron, gnodde därefter med kärran
två gånger kring roselandet midt på gården, för att visa
hurudan rar unghäst han hade, samt steg sedan in i storstugan i
all sin härlighet med eldröd lugg, stora galoscher och en
väldig yllehalsduk virad tre gånger om den smala halsen, fast
man var midt i Juni månad.
Stina skulle velat sjunka tvärt igenom golfvet. Att syskon,
tjänare och grannar visste om hennes skam’, det hade hon i
fem år vant sig vid, men nu ... en främmande, som skulle
stå henne så nära ...
Att denne främmande var så motbjudande, att hon skulle
ryckas från sin smärtfulla, men jämförelsevis lugna
obemärkthet för att kastas åt denne lurk; allt detta ägnade hon i det
ögonblicket icke en tanke. Hon tänkte blott på ett: sin skam.
Rödhåringen hade kommit in i stugan ett ögonblick före
fader Magnusson och kastade en fånigt leende blick på Stina,
som likblek stödde sig mot kanten på träsoffan. Något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
