- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen /
314

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Stina i Hornary, som va toset ätter gäsjivarns Olle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

söm han inte vånnade om han släppte te vårt te å ble min
kvenna.

— Ska inte du ha Stina i Hornary?

— Jo, Kalle lelle, vesst skulle ja dä, men nämndamannen
skeckar sexti tusen daler, ett par stutar å en brun märr mä
sin gräbba, å en vore väl inte en kresten mänska äss en inte
tackade för ett tocket tebu.

— Ja, hva ska ja göra ve den saken?

— Jo, du kan gå te Stina å göra opp mä henne, för ja
ä rent som lite rädder för’na, för där ä ett lett illvett i den
gräbban. Bju ’na tre tusen å en selkeduk.

Inte för ja tötte om kumsjonen, men en vammalströja
kan en inte tjäna hvar da, å ja geck te Brantelida
morronen ätter.

När ja hade språkat lite hit å dit mä gräbban så sa ja:

— Du ä allt bra glaer ve gäsjivarns Olle?

— Ja, Kalle lelle, så glaer ä inte en kattunge ve söta
mjölk, söm ja ä ve den pajken, sa hon.

— Dä va tusan! Ja måtro, där ä fler, söm töcker om den
herastöttingen.

Å så remeterade ja opp hela paschasan, å tötte att tre tusen
var hederlitt bjutt, alldenstunn Olle inte skämt ut ’na hvasken
mä ett eller annat, utan hon va lika rejäl gräbba söm när
di ble bekanta.

Gräbbestackarn la hutet i näfvarna å snöftade så hjartat
kunne bresta, å när ja nämnde di sexti tusen, stutana å märren,
röckte hon te söm om hon fått ett piskerapp. Stackarn, där
förslo hennes väf räcker inte långt!

Te sist lötte hon opp hutet å sa:

— Hälsa Olle å tacka för hva söm har vatt, men pengar
tar ja inte för min fästeman. Dä vore stor synn å skåra di
sexti tusen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 08:04:45 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/1/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free