- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
322

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Lilla Lisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sälla sig till kamraterna, skrika: »Du får inte lägga följe mä
oss, fattig-Lisa! Du kan gå för däj själf!»

Då växte där bitterhet och sorg i barnasinnet, och om
kvällarna, när Lisa kommit hem från prästen och passat
matmor och söft barnen och fodrat kreaturen och diskat, och
elden var släckt på spisen och hon fått söka upp sin lilla
skrubb vid köksdörren, låg hon och bet i sänghalmen för det
ingen skulle höra hennes snyftningar, och grät som endast
ett barn gråter.

Så kom konfirmationsdagen. Pingstsol sken in på barnen
vid altarrund, på gamle kyrkoherdens silfverhår och hvita
krage, på den törnekrönte å altartaflan, på rörda föräldrars
och anhörigas sträfva, skrumpna anleten, de flesta vittnande
om arbetsamma dagar, om bekymmer i kamp för brödet.

Lilla Lisa hade ingen, hon. Ingen mor hade vikit och
knutit på henne den hvita hufvudduken, ingen syster stuckit
en blomma i hennes psalmbok. Själfva duken och boken
voro ju gåfvor af »fattigroten». Och hon såg och såg utåt
stora gången, hur där radades upp ansikte vid ansikte, men
intet enda vänligt öga riktades på henne. Hon kände sig så
hemskt öfvergifven och ensam, att hon höll på att ropa högt,
som om hon varit i lifsnöd ...

Men varmare och varmare sken pingstsolen, högre och
högre brusade orgeln, allt mera lefvande steg ur ramen fram
den törnekröntes bild, och den gamle lärarens ord blefvo
varmare allt efter som de tinade upp de unga vid altarrunden.

Då blef det på en gång varmt äfven i lilla Lisas hjärta,
bitterheten smalt bort, och hängifvet uteslutande vände sig
hela hennes håg till de kärlekens ord, som ljödo midt i denna
kärlekslöshetens värld.

Där hemma i Kroken blef det just inte heller så svårt i
dag. Den dag då de »stått på gången» är ju för själfva de
»sålda» fattigbarnen en högtidsdag, och matmor sa’ åt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/1/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free