- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
336

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Enögda Stinas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Så dog statare-Ola och hustru hans, och de yngsta
barnen kommo ut att tjäna, och då tyckte Stina att hon gärna
kunde flytta tillbaka till stugan själf och lifnära sig med
spånad när hon ej gick borta på dagsverken.

En dag kom Stina med förklädet fullt af ett par små
granar, granna klädeslappar och gammalt karamellpapper.
Hon lade det alltsammans vid grinden till oxhagen och så
började hon kläda grinden fin och pynta ut den på bästa
vis. Så satte hon sig, när hon slutat, på en sten vid vägen
att vänta. Om en stund hördes vagnsbuller uppe i backen,
och kyrkovärdens Kalle kom körande i tvåhästavagn med
mässingsselar och hade sin unga kvinna med sig, för det
var därför enögda Stina klädt grinden fin och stod och neg
då de unga körde fram. Kalle hade ett fasligt godt hjärta,
han höll in hästarne och sa’:

— Tack ska du ha, Stina, för din välmening!

Och så pekade han på Stina med piskskaftet och sa’:

— Emma, detta ä’ enögda Stina, som ja talt om för däj
att vi alltid vatt så goa ve därhemma.

— Ja, Gu välsigne ... sa’ Stina, men nu ryckte hästarne
till och vagnen försvann i en dammsky.

På efterhösten blef Stina bjuden på kaffe och
sjuhålakringlor framme vid gården. Unga moran klappade henne
vänligt på axeln och sa’:

— Ja hör att du lägger bara fyra riksdaler för dett
granna ställe, å då svärfarns å Kalle allti vatt goa ve däj,
så ska den pengaskatten allri ökas ...

— Gu välsig...

— Men ett halft pund blåner om året får du lof spinna
åt mäj för inte, för d’ä inte för möcke för sånt litet nätt
ställe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free