Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Hur själar säljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träsko-Massens Emma att ta på sig filthatt med rosett, doffelkappa
med pälsbräm och danska riksbankssedlar i fickorna, när hon
går på visit.
— Goddag! Hvorledes ... hm ... dä vell säja: hur har
De det? spörjer träsko-Massens Emma, medan hon stampar
snön af blanka, glänsande bottiner.
Stackars Emma, hon sliter svårt att bli förstådd härute
på bondlandet; hon har glömt en hel del af sitt modersmål
på tre år!
— Tackar som frågar, dä sliter sin ti. Va snäll å sett!
säger kvasta-Nissen och makar björkriset från soffelocket.
Och träsko-Massens Emma sitter ner och börjar kåsera
om kongens dejlige by och hur Stuepierne ha det där inne
hos etatsrådet Jensen och krigsrådet Sörensen. Att hon är
smyg-agent för ett »ikke autoriseret fæstekontor», det talar
hon inte om, men att en Stuepie där inne får 150 kronor
och stora presenter, det vet hon. Att hon har 15 kronor
för hvarje svensk flicka hon säljer till »herr Nielsen lige ved
Halmtorvet» och »tredive for hver en meget smuk hon
leverer till den flotte Fru bag de grønne Jalousier ved
Nansensgade», det nyttar inte heller att tala om, men att Lovisa skulle
bli »saa meget pen i en lille Frøkenhat», det tror hon säkert.
Lovisas rock går allt trögare, stundom hvilar den bötta
strumpan alldeles på trampan och en liten späd, men redan
mörk och valkig hand håller inne hjulet medan munnen står
på glänt af idel beundran, och tindrande ögon fara utefter
det svarta pälsbrämet på träsko-Massens Emmas doffelkappa.
Undras hur hon skulle se ut i en sådan? Undras hurdant
det är att ha »guttaperkasockor» på fötterna?
Men Emma har talat sig varm, hon flåsar och flänger upp
kappan, och en liten gul ked blänker fram på det gentila
trikålifvet. Själfva mor blir intresserad, båda rockarna stanna,
och mor och gräbba rusa fram till sin gäst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
